Sofia Wood
Välkommen till den här bloggen! Jag är författaren bakom kokböckerna ”Vinter hos Wood” och ”Chez Wood” men också den före detta marknadschefen som lämnade allt och nu försöker få ihop ett nytt slags liv som författare, bloggare och poddare med familj och tre barn. Här inne har vi engagerade samtal om jakten på lycka, om enkla saker gjorda med omtanke, om mat, inredning och konst, liv och politik. Vi är också jämlika, vänskapliga och vänliga.
Annons

Allt vi har

November 2020 verkar komma oss under huden och imorse när jag stod i duschen och tänkte på flera av mina vänner som har det extra tufft just nu tänkte jag på att jag ville ringa dem var och en och prata om allt vi fortfarande har som är bra och fint. Kanske att någon av er behöver läsa det här denna fredagskväll också? Fyll på i kommentarsfältet med flera tankar.

Annons

Vi har djur. Hundar med len mage 4-life <3

Vi har novembersol. Är det solens version av ett sirendjur? Så ovanlig att man knappt tror den finns men extra vacker.

Vi har pasta och burrata. Visst låter ni den stå i rumstemperatur en timme innan så den blir tempererad och krämig?

Vi har aprikosa amaryllisar. Blommor passande en Disney-saga, visst?

Annons

Vi har att vi inte är ensamma i att känna oss ensamma. Om ett träd faller i skogen och ingen är där, hörs det då?

Vi har bivaxljus. Inget ger ett varmare gyllene sken och doftar honungskupa.

Vi har brevskrivande. Är det idag du skriver ett fysiskt brev till en vän?

Vi har okynnessurfa på Kaplans klassiska auktion. Är det bara jag som drömmer mig bort där?

Vi har gå och lägga sig tidigt. Att vakna utvilad innan klockan är det inte en microglädje?

Annons

Vi har att skratta åt alldeles för grova och skämt med vänner. Nej här blir det ingen skärmdump för jag har lärt mig att ironi inte går fram i skrift.

Vi har att se om The Wire. McNulty, Lester, Kima, Stringer, Cedric och Omar (som jag en gång ut frukost bredvid på en diner i New York) <3

Vi har Trivial Pursuit. I helgen ska vi spela med Andreas bror och fru över FaceTime. En har spelplanen och flyttar pjäserna, båda har tärningar och frågekorten.

Vi har varma mackor. Barndomsminne för alla som vuxit upp på 90-talet.

Vi har drömmar. Just nu tänker jag på ett nytt liv närmare min mamma.

Annons

Vi har att vi älskar varandra. Visst säger vi det också?

Vi har kommentarsfält. Allt är inte illa som många tror, många ställen är fina.

Och vi har Crème brûlée-paj. Det kan ingen ta ifrån oss.

 

51 kommentarer till “Allt vi har”

  1. Johanna skriver: 20 november 2020 kl 18:27

    Så fint! Trevlig helg ❤️


  2. vita_margarita skriver: 20 november 2020 kl 19:02

    Jag/ vi har vuxna barn som blivit ens vänner.
    Jag/ vi har älskade älskade barnbarn.


  3. Maria skriver: 20 november 2020 kl 19:02

    Oh Sofia så fint.


  4. Karin skriver: 20 november 2020 kl 20:29

    Tack! Jag behövde lite sådana tankar ikväll. Så fint.


  5. Jessica skriver: 20 november 2020 kl 20:48

    Vi har mycket att vara tacksamma för ❤️ Tack för att du låter oss påminna varandra så fint.


  6. B skriver: 20 november 2020 kl 21:12

    Tack <3


  7. Elvira skriver: 20 november 2020 kl 21:16

    Vi har naturen & friheten att vistas i den.
    Vi har träd i skogen som vi kan krama.
    Vi har hav & sjöar att bada, titta & sitta vid.
    Vi har musik som kan beskriva/förstärka/trösta våra känslor & måenden.
    Vi har filmer att se om.
    Vi har kanske tid att måla om.
    Vi har kanske tid att baka.
    Vi har kanske tid att testa ett nytt recept.
    Vi har tid att bara vara.
    Vi har kanske inte tålamod men nu måste vi öva på de att hålla ut & orka.
    ❤️


  8. Anna skriver: 21 november 2020 kl 00:30

    Tack Sofia❤️


  9. Josephine Aune skriver: 21 november 2020 kl 08:26

    Åh, tack för ett ljuvligt mysigt inlägg, tacksamhet och se det stora i det lilla. Magiskt. Det finns så mycket i just det när man stannar upp och känner in, reflekterar och uppskattar, verkligen lägger märke till och ser. Som att vara kvar extra länge i en kram med den man älskar, dricka te ur sin favoritkopp i keramik, bläddra i vackra böcker, krypa upp och läsa, en härlig penna mot papper i sitt anteckningsblock, tidiga morgnar och tid för sig själv att sätta tonen för dagen (älskar min tid i badrummet med gua sha-stenarna och härliga oljor), torrborsta och pyssla om, färska blommor, öppna upp och tända palo santo. Promenader, andas djupt och släppa axlarna. Fylla på med inspiration och vara i nuet… Ha en fin helg! Imorgon ser vi novembersolen igen…🍯🌞💫


    1. Josephine Aune skriver: 21 november 2020 kl 08:48

      Och, att hälsa på mamma idag som har lagat mat ur din nya bok till vår lördagslunch. Så otroligt fint❤️


      1. Sofia Wood skriver: 21 november 2020 kl 23:56

        Josephine! Hoppas allt är fint med dig❤️


  10. Ellen skriver: 21 november 2020 kl 08:43

    Vi har att laga mat länge, eftersom vi inte måste skynda ut någonstans just nu.
    Vi har att lära sig en ny färdighet, jag kommer t. ex. ha en ny liten garderob med stickade plagg när denna pandemi är slut.


  11. Christina skriver: 21 november 2020 kl 08:53

    Vad underbart att du nämner sirendjuren! Förtrollande att de finns!


    1. Sofia Wood skriver: 21 november 2020 kl 23:56

      Älskar dem så mycket!


  12. W skriver: 21 november 2020 kl 11:22

    Vill bara säga att jag förlorade mitt jobb för 6 månader sedan. Hittills hr jag lyckats ta mig till två arbetsintervjuer. Är svårt att känna någon större lust inför mina dagar eller framtiden överhuvudtaget. Mitt hem och mina barn är i princip det enda jag hr. Min man har fått jobbkompensera så vi ser honom knappt på vardagar, ibland på helger. Jag har ingen familj som kan hjälpa att avlasta med barnen. Att därför gå in på din podd och lyssna på ert fnitter och hur ni gör er lustiga över andras inredningsval – var helt fruktansvärt. Där lever ni, i er skyddade värld med en massa förmåner och privilegier. Ni som ofta kritiserat andras mobberier. Och nu blev ni själva de värsta mean girlsen. Usch vad jag blev ledsen. Jag förstår inte riktigt hur ni kan tycka det är underhållande eller ett vettigt budskap? Hur mkt spenderar inte du på att kurera din inredning? O så kommer någon o totalt gapskrattar åt din förfärliga rislampa i vardagsrummet? På något sätt dumförklarar dig. Suck. Vad jag är trött på alla pekpinnar om vad som är fint eller fult. Tips: se på trendenser, ett bra riktmärke på hur man kan adressera inredning på ett sätt att man inte gör ngn ledsen. Hade ni haft lite fingertoppskänsla hade ni kanske förstått också att våra hem är det sista vi har kvar nu.

    För övrigt, er åsikt är mig inget värt. Det handlar inte om att er åsikt påverkar. Mitt budskap är att jag blir förvånad att så pass välmående människor kan uttala sig så lågt om andras val. Varken du eller Elsa verkar ha fått några större bekymmer pga Corona. Ingen i er familj har dött. Ingen har förlorat hela sin inkomst och stabilitet. Ingen av er kämpar ensamma med hem o barn. Ni har allt ert på det torra. Coronan har definitivt förstärkt klasskillnader. Vi som drabbas och ni som pekar o fnittrar. tack för mig. Ännu en blogg att slänga i samma skräpkorg som bloggbevakning.


    1. W s skriver: 21 november 2020 kl 11:26

      Äsch radera min kommentar. Känner att även den var negativ något som jag anser att vi alla ska va restriktiva med just nu… vill inte göra ngn ledsen!


      1. Sofia Wood skriver: 21 november 2020 kl 23:55

        Vad synd att du upplevde avsnittet och oss personer som så stötande, vi hade tänkt att det var ytterst mycket med glimten i ögat och högt i tak så som vi sa men jag får ta åt mig att det uppenbarligen inte översatte. Det var en humoristisk pendang till det långa avsnittet om all design vi äskar och inte tänkt att tas på stort allvar eller som några absoluta sanningar. Om du vill kan du exempelvis läsa på poddens instagramkonto @billgrenwoodpodcast där flera personer som faktiskt har några av de objekt vi pratar om reagerar, rätt lättvindigt men det gör ju inte din upplevelse mindre sann för det. Jag tycker generellt att vi är ganska konsekventa med att inte utmåla oss själva som perfekta, jag har ju själv min egna fula rislampa så som du påpekar i din kommentar men det kanske inte var tydligt nog. Sist vill jag bara vara noga med att säga att jag genuint hoppas det löser sig med ditt jobb, blir så ledsen att höra att du blev av med det för ett halvår sen och att det varit så svårt att få komma på intervjun, det måste vara fruktansvärt jobbigt verkligen. Kram Sofia


  13. Hälsningar från Underklassen skriver: 21 november 2020 kl 11:34

    Jag håller med dig W, jag kommer inte att läsa dessa bloggar framöver. Skyddad verkstad, det är vad både Elsa och Sofia växt upp i och som trots alla ”medkännande inlägg” om ditt och datt egentligen inte förstår ett dyft av.


    1. Sofie skriver: 21 november 2020 kl 19:28

      Wow vad olika man kan uppleva en podd (eller poddare). Kan verkligen förstå att du kan känna att allt suger just nu, men att anpassa sitt innehåll efter dig och allas känslor skulle ju vara omöjligt. Istället väljer i alla fall jag att se t.ex. BillgrenWood som en liten flykt från vardagen, man kan helt enkelt inte ta allt på så stort allvar när det finns så mycket allvar och sorg i världen. Hoppas verkligen att era situationer blir bättre framöver.


    2. Sofia Wood skriver: 21 november 2020 kl 23:44

      Vad tråkigt att du känner så, om det irriterar dig på det sättet förstår jag att du inte vill läsa längre, det hade inte jag gjort heller. Hoppas du får en fin vinter, x Sofia


  14. Julia skriver: 21 november 2020 kl 12:32

    Vi har dina o-te-roliga recept, Sofia! Vill inte äta något annat än höstig paj med svamp och jordärtskocka den här vintern känner jag. Vi åt den till middag igår, med potatismos och onion gravy… Märks det att vi bor i England? Ett tips är att göra små cornish pasties av dom, perfekt som lunch eller utflyktsmat!


    1. Sofia Wood skriver: 21 november 2020 kl 23:42

      Älskar angolifieringen! Ska definitivt prova att göra dem små💕


  15. Amanda skriver: 21 november 2020 kl 14:38

    så fint inlägg <3


  16. Aida skriver: 21 november 2020 kl 16:12

    Kära Maria 💖

    Jag läste din kommentar samma dag som du publicerade den, den drabbade mig så att jag inte orkat svara förrän i dag. Jag har dock tänkt på dig varje dag. ❤ Jag är så hemskt ledsen att du råkat ut för det du gjort, och så glad för din skull att du lyckats ta dig ur det. Dina barn kommer att förstå. Det lovar jag dig. Jag vet inte hur gamla de är, men kanske gör de det redan, för barn är inte dumma. ❤❤ Jag önskar dig all styrka, lugn, ro och självkärlek framåt. Enorm kram på dig 💝


    1. Maria skriver: 21 november 2020 kl 23:16

      Aida 💕
      Jag har tänkt på dig också. Visst är det fint ändå, precis som Sofia skrev, att vi har ett kommentarsfält där någons tankar om livet kan skapa sådan resonans hos en annan.
      Jag mår efter omständigheterna ganska bra. Barnen (6, snart 5 och 1 år) sover, disken är diskad och jag har en stund för mig själv.
      Jag är tacksam över att vi är på ett tryggt och snällt ställe med så medmänsklig och icke-dömande personal. Tvärtom är det jag som lägger mycket skuld på mig själv (hur kunde jag välja en så elak man, hur ska det bli för barnen etc etc) och dom lyssnar och tröstar och varje dag känner jag mig lite starkare, lite helare. Lite mer som den jag en gång var.
      För mig tog det 7 år av gradvis sämre och sämre relation innan jag lämnade. För andra kan det ta 17 eller 70 år. Alla har sin process, sina steg.
      I oktober tröstade jag min fina flicka (och mig själv) efter ännu ett av hans våldsamma utbrott. Jag höll hennes händer, torkade hennes tårar och lovade henne att jag skulle ta oss ur den här situationen.
      Det känns bra i hjärtat för resten av livet att jag höll det löftet.
      Jag önskar även dig fina Aida en stark och fridfull väg framåt❤️
      Stor kram!
      M.


      1. Sofia Wood skriver: 21 november 2020 kl 23:41

        Den här historien är så rörande. All kärlek till er båda. ❤️


      2. Jessica E skriver: 23 november 2020 kl 09:24

        Ni är så starka Maria och Aida och jag önskar er allt gott på er väg till ett bättre liv med era barn!! Vinden i ryggen och solen i era ansikten <3 Det här kommer bli bra!!


      3. Caroline skriver: 23 november 2020 kl 22:21

        Maria. Kan man på något sätt hjälpa dig och dina tre barn i dessa tider? ❤️ Jag brinner verkligen för frågan om mäns våld mot kvinnor och hjälper er gärna på något sätt om jag kan.


  17. Ninni skriver: 21 november 2020 kl 17:39

    Recept på creme brulee paj tack snälla


    1. Johanna skriver: 21 november 2020 kl 23:37

      Ja! Crème brûlée-recept!


      1. Sofia Wood skriver: 21 november 2020 kl 23:39

        Hej på er! Det finns sparat i min Höjdpunkter på Instagram Stories, här. Kram ❤️


        1. Johanna skriver: 22 november 2020 kl 13:31

          Toppen!


  18. Ingvild skriver: 21 november 2020 kl 18:38

    Takk for dette, fikk meg til å grine og til å lage min egen liste på denne dagen som har vært mørk


  19. Amanda skriver: 22 november 2020 kl 07:06

    Såg er lägenhet på Hemnet igår!
    Spännande ❣️


    1. Sofia Wood skriver: 22 november 2020 kl 19:53

      😬


  20. Johanna skriver: 22 november 2020 kl 13:34

    Någon som testat att göra Pasta alla vodka med gin istället? Vodkan är tyvärr slut.


    1. Sofia Wood skriver: 22 november 2020 kl 19:53

      Jag har inte provat själv men har läst att det ska gå bra. Kanske försöka ta en med en inte allt för framträdande ton av enbär. Återkom gärna med recension om du vill!


      1. Johanna skriver: 22 november 2020 kl 20:08

        Jag använde CMG Dry Gin och det blev ganska bra. Men jag föredrar det verkligen med vodka och ja det kanske är enbärssmaken som inte är så bra att kombinera med tomat. Använder Änglamarks tomatpuré som jag tycker är himla god.


        1. Sofia Wood skriver: 22 november 2020 kl 20:57

          Mmm fattar. Det som är bra med vodkan är ju att den är så diskret och mest lämnar en pepprigast men att man får den kemiska effekten av alkoholmolekylerna som hela såsen bygger på. Faktiskt enda anledningen till att jag alltid har vodka hemma 🙈


  21. Julia skriver: 22 november 2020 kl 20:28

    Ska du flytta? Såg att din lägenhet ligger som ”kommande” på Hemnet.


    1. Sofia Wood skriver: 22 november 2020 kl 21:31

      Ja här händer det grejer. Uppdaterar lite längre fram ☺️


  22. Jessica E skriver: 23 november 2020 kl 09:43

    Så fint skrivet Sofia och tack för att du påminner när man känner att man sitter på skit-tunnans botten i den här pandemin!! Jag vill ha mitt liv tillbaka med alla dess nyanser. Just nu känns det lite för jämngrått….Kanske för att jag sitter och funderar på att separera från mitt 18 år långa förhållande som blivit en vänskapsrelation. Mycket skuld inför barnen och funderingar på hur framtiden ska se ut. Jag vet dock att livet är för kort för att leva halv-dant och jag vill ha kärlek, sex och mindless- cant live with out eachother love som Carrie säger.. Svårt när man förväntas att bara umgås med den personen som man helst vill tillbringa så lite tid som möjligt med..


    1. Sandra skriver: 23 november 2020 kl 09:58

      Hej Jessica! Ett tankeexperiment: 1) hur ser mitt liv ut om jag stannar kvar? 2) hur ser mitt liv ut om jag lämnar? Vilket av dessa två skulle jag ångra om jag inte valde?
      Kram till dig!


      1. Jessica E skriver: 23 november 2020 kl 13:32

        Tack Sandra! <3 Jag vet nog svaret på bägge men måste våga ta steget till förändring..Har inte tänkt på något annat det senaste året. Vill inte ta steget att lämna och så kan min omgivning säga "Det där borde du ha tänkt på! Som amn bäddar får man ligga, skyll dig själv"… Är uppvuxen med att om jag inte har tänkt igenom alla steg från A till Ö riktigt ordentligt och har planer för alla eventualiteter så är det dåligt planerat av mig. Det hänger kvar även i de stora besluten i livet där man inte kan ha alla nöd-utgångar öppna hela tiden utan där man måste våga hoppa.


    2. Johanna skriver: 23 november 2020 kl 11:49

      Du skriver att det är jämngrått och att du vill ha tillbaka ditt liv med alla dess nyanser. Det är vanliga symtom vid depression och kan i sin tur leda till att partnern blir en person som man vill umgås med så lite som möjligt. Därför tänker jag att det kan vara bra att söka vård för att checka av din hälsostatus och vad som beror på vad. Men annars låter det som att du är klar med din relation.


      1. Jessica E skriver: 23 november 2020 kl 13:35

        Tack för omtanken Johanna och att de ”ser” mig!! <3 Jag är inte deprimerad. Det här är en lång process som pågått minst 1-1,5 år där jag även pratat med en psykolog för att få hjälp att reda i vad det här är. Jag vet nog som du säger att jag är klar och går och bearbetar hur jag ska ta upp det med min partner så att det inte går ut över våra barn mer än nödvändigt.


      2. Jessica skriver: 23 november 2020 kl 13:37

        med livets nyanser menar jag det som pandemin har tagit bort från mig: gå på museum, träffa vänner, dricka vin på en fullsatt bar där man kan sitta och titta på folk, lyssna på live-musik, stå på ett dansgolv och dansa sig svettig, hångla med en ny kärlek (usch jag är hemsk…)


        1. Johanna skriver: 23 november 2020 kl 19:29

          Jag fattar och jag vet inte om det är till någon hjälp, men jag tror att något av det viktigaste man kan lära sina barn är att lämna relationer som man inte mår bra av att vara i.


          1. Jessica skriver: 24 november 2020 kl 11:36

            <3 Du är klok du Johanna!


  23. Ellen Dixdotter skriver: 26 november 2020 kl 06:57

    Vi har drömmen om en hälsa-på-helg i vår när vi ska skutta fram över Norrköpings stenar, dricka kaffe, dricka bubbel och rulla pastor mumsa choklad. Längtar och saknar!


    1. Sofia Wood skriver: 26 november 2020 kl 07:03

      Den helgen är ett MÅSTE gull!


Dela på:
Laddar