Igår spontantköpte jag nästan en flygresa till Australien. Ett ganska vanligt hjärtingrepp på ett av världens bästa sjukhus ledde till oväntade komplikationer och plötsligt blev det aktuellt att ta reda på hur snabb snabbaste snaraste resa kunde vara på plats. 22 timmar. Det är inte speciellt snabbt om man genast vill vara någonstans. Komplikationen vände, en behandling fick stopp på blödningen och fliken på min dator med enstopps flighten via Doha stängdes igen. Lugn och andas, metodisk och kontrollerad.Men de tre år som gått sedan vi sågs senast känns plötsligt oändligt långa i skuggan av kroniska hjärtfel på en förälder som fyller 80. Oaktsamt, fast det finns orsaker som inte vi bestämt över. I jul är resan planerad på riktigt men nu är det som om det inte kan komma snart nog.Periodvis känner jag en stor sorg över att vara separerade såhär. Det är saknaden efter pappa men det är också saknaden av en hel familj. Min styvmamma Wendy, min Uncle John och hans fru Anna, mina kusiner som är nästa jämngamla och deras familjer och barn. Två farbröder som hunnit gå bort. Alla är nära, alla är alltid inkluderade och kärleksfulla mot min mamma och min lillebror också. Vi hänger alla ihop, oavsett om vi bär samma efternamn och blod.Andra stunder känns det inte direkt ledsamt utan bara som ännu en variant på hur livet kan vara och att det är berikande på sätt om man ser på det accepterande. Möjligheter, en värld som kan formas på många sätt. En enkelhet och en närhet till ett annat liv som skulle kunna bli.Men nu, idag. Jag vet inte, det känns så sorgligt bara. Och det formar mig i vardagen, i mitt egna föräldraskap. Jag reflekterar över mitt stora behov av att vara fysiskt nära mina egna barn, ofta. Samsova tills de själva inte vill, hämta tidiga dagar på förskola och fritids, inte skaffa barnvakt fast det går, inte vara borta för ofta på kvällarna. Allt det där är på något vis mitt sätt att plåstra om den där saknaden, sköta barnet i mig själv. Missförstå mig rätt, jag kväver inte barnen, de mår bra och är glada över närvaron men det gör ju inte 22 timmar kortare för det.