Godmorgon från exakt här, VAB och sjuk-bubblan som utgörs av vår soffa. Både Selma och jag är förkylda men det är så trist att jag inte ens orkar prata om det. Nu ska jag istället skriva om någonting som är lika enkelt som det är svårt, som är både självklart och ibland helt omöjligt. Också någonting som med jämna mellanrum upprör när jag skriver om det eftersom det kan tolkas att uppmana till dyra köp eller kanske ännu värre, leder till ett missnöje med ens egna situation, konformitet och en jämförelse som inte känns positiv eller produktiv. Vi ska prata nämligen inredning! Men inte bara det, jag tänkte att vi i dagarna två ska titta på två olika hem och applicera tankar och idéer på dem. Jag börjar idag med Kristins vardagsrum och imorgon kommer Nicoles hem, roligt eftersom de är väldigt olika. I grund och botten tycker jag det är svårt att komma med sanningar när det gäller inredning. Det är liksom definitionen av subjektivitet vilket typ av hem, färger och detaljer som tilltalar en. Visst finns det ett mått av universal kunskap när det kommer till faktorer rörande logik och kanske ergonomi, vilka typer av grepp som skapar vilken typ av möjligheter men den absoluta majoriteten av vad lekmän med bloggar såsom jag själv kan bidra med är smak och tycke. Och ibland räcker det kanske gott och väl, men för att navigera i det tror jag det är ganska vettigt att sålla i vem man ens tar råd från, det finns så mycket tyckande som cirkulerar. Men är det gett av en person vars smak är i linje med din? Ja men då är det kanske relevant men om du inte är en John Pawson-minimalist varför då fokusera på råd från.. ja, John Pawson. Men om jag ändå ska gå in på hur jag själv tänker så är min filosofi såhär: ett hem byggs bäst med en bas med fokus på naturmaterial som är tidlös nog att kunna leva länge men kompletteras med detaljer som enkelt kan ändras och utvecklas över tid i takt med att ens egna smak ändras, utvecklas och skiftar, kanske mellan årstiderna och framförallt efter sinnesstämning och lust. Och kanske att man även får ändra enbart på grund av den rena glädjen av ett nytt intryck i hemmet. Låter det ytligt att sitta i soffan och titta ut över ett rum som känns i balans och känna välbehags-rys? Kanske, men ändock är det ju så det kan kännas. Jag tror det mest logiska första steget är att utgå från vilka ägodelar man redan har och editera dem men vänta, länge, med att köpa nya saker, oavsett om de är nyproduktion eller andrahand. Att låta det ta tid handlar såklart även om att sakta bygga upp en repertoar av ägodelar som man tänker är för livet eller åtminstone en lång tid, men också att sprida ut kostnader och att lära sig navigera i sin egna smak och undvika onödiga köp. Min mamma som är en mäster-flyttare kan rita upp hennes nya lägenheter på ett papper och bestämma exakt möblemang utifrån det men det skulle jag inte rekommendera någon annan att ens försöka ge sig på. För de allra flesta slutar det bara med spontanköp som med stor sannolikhet kommer bytas ut, som kändes bra i den första bilden av vad ens hem skulle vara men som sen inte alls var så det var att leva i. De flesta rum mår bra av äldre möbler i något mått, även om din smak är modern. De behöver absolut inte vara riktiga antikviteter och de inte nödvändigtvis hänga ihop i ålder heller, i material eller ens i skick som de är köpta i. Äldre möbler grundar, skapar intressanta ytor, ger en känsla av inboddhet som i slutändan är hemtrevlig. Det är inte helt självklart att rakt av råda människor till att investera i sina möbler, det är så olika hur ens situation ser ut men det är viktigt att minnas att design och hantverk som är tidlöst, kvalitativt och klassiskt per automatik inte är likställt med en hög prislapp. Däremot kanske de kommer kräva en annan form av investering som en hemskickad nyköpt pjäs inte gör, nämligen i form av tid för att hitta de där fynden. Men igen, låt det ta tid. Om basen är takten i ett rum är det detaljerna som är tonarten, som gör den stora skillnaden i hur ett rum känns. För mig personligen så är det konst som gör en bostad till ett hem, som gör att man börjar nosa på vad som är renodlat vackert, inte bara logiskt eller funktionellt. Inte bara för att det är estetiskt tilltalande eller intressant med konst utan också för att det hjälper till att skapa rymd och dimension. Exempel: jag målade nyligen om vårat vardagsrum vilket jag nämnt tidigare. När jag tittade runt i rummet innan konsten kom upp, framförallt på den vägg där TV:n hänger ska jag erkänna att jag verkligen inte tyckte om vad jag såg. Det var så personlighetslöst och sekunden konsten var tillbaka uppe förvandlades väggarna, takhöjden kom fram, storleken på rummet blev tydlig. Utöver detta tror jag också att ha definierat någon slags färgpalett för sig själv är hjälpsamt, kanske att den också innefattar en känsla på mönsterbild och textila detaljer. Det kan räcka med en färgfamilj, om det är varmt eller kallt, färger som påminner om en plats eller tid. Det handlar inte bara om smak och preferens utan ännu mer om ljus och temperatur i rummet. Ok, ska vi applicera alla de här tankarna på en faktiskt plats? Kristin skriver såhär: Vi har precis gjort om i vardagsrummet, som råkar finnas i en ganska trist 90-tals lägenhet, och min vision föll pladask på mållinjen. Det blev så bra, och samtidigt är något alldeles fel! Eftersom vi lagt ned åtskilliga tusenlappar och dessutom gjort oss av med några fantastiskt fina möbler och lampor så får jag sån ångest över att det är något som skaver... Vi har målat mörkt blått (färgen heter Denim),och möblemanget är som följer: ljust grå soffa i linnetyg, enorm flokatimatta, ett modernt litet soffbord o svart stål och trä, ett mörkt skåp från 20/30-talet som rymmer tv & stereo, rund fåtöljen från granit, stor antik spegel i trä som står lutad mot väggen, bokskåp med glasdörrar från 20/30-talet (fungerar som vår bokhylla) samt en märklig bokhylla i form av en svartmålad gammal skänk som någon plockat bort dörrarna på där alla göra biljoner böcker om arkeologi ,foto och konst nu trängs huller om buller. Och så det som kanske är värst av allt: alla våra lp-skivor,ca 4 backar, som helt saknar förvaring. Rummet just nu känns fyrkantigt, jag vill mjuka upp med vet inte hur! Vår "stil" är en blandning av Fanny & Alexander-småborgligt 1800tal-Sundborn-bohemiskt antar jag. Vi är "hårdrockare "(låter sjukt töntigt att skriva så) som älskar Leonard Cohen, konst och klassisk musik, lever för antikt och loppisar. Min värsta mardröm är att leva i ett själlöst ”Ikeahem",och jag antar jag är lite knäpp men jag står liksom inte ut i en miljö som inte är vacker, inget får skava. Men vackert för mig är inte nödvändigtvis samma sak som perfekt. Men det måste finnas en mjukt flöde. En värme, jag är otroligt känslig för energier. Så, hur mjukar man upp ett fyrkantigt rum ,och hur 17 förvarar man alla stora böcker och vinyler på ett fint sätt? Får panik vid tanken på Elfasystem som spyr över av allt plotter...Kramar från Kristin 1 2 3 4 Jag tycker det verkligen syns att du tycker om inredning Kristin, så många fina detaljer och vackra pjäser, vilsamt och fina färger. Men vi börjar på en vägg och rör oss i en cirkel runt i rummet och funderar lite på vad vi ser. Jag har äntligen själv förstått gardiners storhet och hade jag varit du hade jag skaffat två-tre längder till av dina fina tunna gardiner och satt en skena i taket, förlängt hela vägen ut till hörnen på kortsidan så hela väggen hade kunna täckas. Om gardinerna får hänga rakt, bara aningens in på kanten av fönstret så skapar du en känsla av ett mycket större fönsterparti, som om det hade täckt hela väggen. Får trädet komma upp på en lite lägre pall skulle den kunna flyttas in i rummet ut på mattan litegrann också och inte behöva trängas med lampan som i sin tur skulle kunna flyttas lite lägre från skåpet bredvid. Och när vi är inne på textilier - vad tror du om en stor mönstrad kudde i soffan? Kanske en vacker Ikat? Din fina spegel ser ut att vara en ganska tung Karl Johan spegel, den tror jag verkligen hade varit fin att få upp på väggen, så pass högt upp att du kan se dig själv i helt och hållet när du tar framför den. Speglar är bland det bästa vi kan leka med i rum, framförallt i rum med mörka väggar behövs de för att plocka upp ljus och öppna rummet i olika vinklar. Kommer din spegel upp på väggen tror jag den kommer höja känslan av taket, det har de gjort hos mig. Kanske att det finns en plats för spegeln som inte är bredvid skåpet med TV:n i? Det är två ganska dominanta pjäser båda två men om det inte gör det är det mycket möjligt att det räcker gott och väl att få upp spegeln på väggen bara. Er stora utmaning är såklart vart ni ska göra av alla er böcker och skivor och hur mycket jag än kan gilla en halvstökig, levande bokhylla tror jag verkligen ni behöver mer plats än vad den svartmålade skänken ger er. Jag vet att du inte tycker om Elfasystem men vad tror du om att bygga något likt de målade hyllorna från Byggfabriken i collaget här ovan? Kanske till och med bygga dem både på kort och lågsida i hörnet? Era väggar är vackert matta men en idé hade kunnat vara att måla hyllorna och konsolerna i en högbank snickerifärg som antingen är ljusare stålblå eller grålila som golvlisten är på bilden med skrivbordet eller till och med samma mörkblå som resten av rummet. Även om hyllorna i grund och botten är enkla tror jag att måla dem och använda fina konsoller kommer göra att du inte får den Elfa-känsla du inte är förtjust i. Förutom att det är praktiskt med hyllor som de från Byggfabriken så är det ju så fint att fylla med böcker, tennljusstakar likt den tvåarmade du har, högtalare och i botten, och undertill trälådor med alla era Leonard Cohen-plattor. Kanske att vinylspelaren får plats med? En fin lampa för ljus och sen alla små skatter som berättar om er och vilka ni är. Till sist, det jag tror är det allra allra viktigaste för att mjuka upp rummet. Konsten. Egentligen i hela rummet men framförallt bakom soffan tror jag du kan dra på ordentligt. Kant till kant, i alla möjliga höjder, blandat med allt som får ditt hjärta att klappa extra. Fotokonst, oljor, akvareller, lampetter, kransar, en torkad bukett, en liten spegel. Egentligen vad som helst som talar till dig. Det tror jag är vad som kommer mjuka till rummet rejält, göra det lite varmare. Du har ju en jättefin grund att jobba med så detta borde vara enkelt. Stort lycka till, skicka bilder sen om du tar någon av råden! OK, tillbaka till VAB, vi hörs sen. x