Vi har mellanlandat i stan och med ett par dagar i Stockholm innan vi ska åka ut till landet igen. Förvånansvärt härligt med några dagar stadsliv men jag känner också hur tydligt jag håller på att hitta fram till något nytt slags förhållningssätt till de olika hemmen. Vilket älskar jag mest? Kan jag tycka om båda lika mycket? Känns stan lika viktig när landet behöver så mycket mer? Hur blir det när renoveringen av landet börjar på riktigt i september? Men det är mysigt här och jag njuter av att hänga i rum som känns som de landat mer, även om det småändras här med såklart. Vi spenderade bröllopsdagen i sviten på Ett Hem, tror ni inte exakt den här kombinationen av gardinupphängningar blir perfekta hos oss med? Hissgardiner i burspråket och långa hängande gardiner vid det andra fönstret? I vardagsrummet har ännu fler kuddar hittat hem. Bästa med att köpa en extra djup soffa som vår är definitivt att antalet kuddar går att att maxa utan att man för den sakens skull inte får plats i soffan. 10 stycken är vi uppe i nu, bra ratio med två per familjemedlem. Ett par loppisfynd har kommit innanför tröskeln. Ett tungt vackert hamrat tennfat som jag är sugen på att fylla med torkade citroner och en tung silverskål, perfekt för vindruvor, chips och snacks. När det kommer till servering så dras jag alltid till en viss typ av drama, älskar saker som känns som de hör hemma i en nederländsk 1600-tals olja. Det får de enklaste grönsakerna att se helt dekadenta ut helt plötsligt. Ikväll åker vi ut till landet igen, men jag kommer in till stan själv igen i veckan för en stor plåtning och så avslutas veckan ute på landet igen då när Christian och Anna kommer ut till oss. Sista sucken av gemensam semester innan Andreas börjar jobba igen och jag är ensam med barnen en vecka innan skolan är igång igen. Nya vindar blåser.
