Igår, med stor möda, landade så hela vårt liv i vårt nya hem. Flyttfirman vi tagit hjälp av körde ner en enorm lastbil fylld med 60 kubik av de saker som vi samlat på oss och även om förutsättningarna var bra, ett enormt trapphus med stora svängrum och mycket högt till tak i alla utrymmen så var det ju tvunget att flyttas ner ur vårt smala prångiga 20-tals hus där soffan nästan kan kilas fast i fel vinkel och nya lägenheten som på pappret bara är på mittenvåningen är i själva verket fyra långa trappor upp och vinden åtta. Så.. det tog sin tid. Men nu finns allt där. Även om det ser feldimensionerad ut, mitt stora träd en krukväxt, allt som är i mörkt trä skaver och dagbädden påminner om en puff. När jag skriver det här ligger jag på en madrass i min mammas sovrum. Bredvid mig ligger Otis och i sängen ovanför andas Andreas, Selma och Ruby tungt. I vår familj sover jag sämst men det finns ingen jag sover så gott vid som Otis. Enda sen har var spädbarn har han välsignats med att sova djupt och stilla, nästan oväcklig. När jag vaknade var känslan av desorientering påtaglig. Var är jag, var bor jag? Är det inte alltid värre när man vaknar på golvet också - har jag liksom ramlat ut sängen? Men framförallt, är jag på besök och varför är jag så långt från gatorna som är mitt hem? Sakta håller hjärnan på att vänja sig in i nya banor, nya kvarter som får göra spår i en. När flyttfirman var klara och jag låst dörren promenerade mamma och jag hem till henne i kvällsluften och mamma föreslog att vi skulle ta en annan väg, ner förbi konserthallen och förbi ljusinstallationerna över vattnet. I Norrköping kan man alltid välja den finaste vägen hem sa mamma i förbifarten men kanske att det faktiskt summerar en del av den här flytten, den delen som inte bara handlar om närhet till familj. Att ha marginalerna att välja den vackraste vägen hem utan stressen för att tiden inte finns och räcker till. Inga stora omvägar, bara en gata ner eller upp finns det vackraste ljuset vid ens fingertoppar. Min stackars Fiolfikus som numera ser ut som en pelargon i storlek.
