Påsken rundas av och våra gäster har åkt, hemmet känns nästan lite tomt med bara oss fem. Häromdagen pratade vi om det här med generationsboende eller någon slags variant på att leva i kollektiv. Lite så som jag själv växte upp, ni kanske minns när jag berättade om det här, eller om för de som har min och mammas bok Mat & Kärlek som till stor del handlar om det? Min dröm är nämligen att Andreas bror Christian, hans fru Anna och barnens båda kusiner skulle flytta hit till Norrköping också, men om det var ett stort steg för oss att flytta är det kanske rent av lite av en omöjlighet att få dem hit också som inte har en annan anknytning hit än oss. Med det sagt är hoppet defintivt det sista som överger mig. I fredags var vi på utflykt till vackra Ågelsjön och grillade. Min svärmor som både fått en ny höft och två nya knän senaste tiden firade sitt senaste knäs fem-månadersdag med att följa med på klättringen hela vägen upp till utkiksplatsen för att blicka ut över den spegelblanka sjön. Så imponerad av den bedriften! Hemma på kvällen väntade Ragu Bianco. Recept på det kommer i veckan för det är en så bra rätt som precis alla tycker om. Till påsklunchen kom även min mamma så vi var tolv runt långbordet. Snurrade vinglas till de vuxna och bulliga låga glas till barnen. Jag dukade med dukar och spetstabletter som jag fått av min styvmamma Wendy som hon i sin tur ärvt efter sin mamma. De ligger mig oerhört nära om hjärtat eftersom jag dukade med dem i Australien sista gången vi åt nyårsmiddag med pappa. Jag som alltid varit nostalgisk är det om möjligt ännu mer nu för tiden. Kanske för att saknad och nostalgi är så nära varandra, som två sidor av samma mynt. Menyn kanske ni minns från häromdagen? Ugnsrostad citruslax och skagenröra Fyllda örtägg Mammas gravade lax och gurksallad med yoghurt och dill bland annat. Gott och trevligt allting faktiskt! Till kvällen dukade vi fram ostar, chark och en bricka med negroni till de vuxna. Min favoritdrink nästintill en vodka martini så pass dirty att den lever i sallads dressings-territorium. Idag vaknade jag tyvärr med halsont så istället för negroni dricker jag kamomill- och ingefärste samtidigt som jag pluggar inför onsdagens stora metodseminarium. Påsken - du var fin men kort!
