En av anledningarna till att vi föll för den här lägenheten var hur bra planerade de olika barnrummen var. Ruby har ett stort rum men Selma och Otis rum är de som egentligen är precis lagom för barn. De ligger på den sidan av lägenheten som vätter mot innergården och i den här sidan av lägenheten är det enkla plankgolv och inte alls lika krusidulligt som i de andra rummen. Jag tror att det vid något tillfälle i historien funnits tjänstefolk här i huset och då har det nog framförallt varit den här sidan som varit arbetssidan, inte salongerna. Från köket finns ju även en separat pigingång som går ut i ett annat trapphus och leder ut på innergården istället för stora entrén. I både Selmas och Otis rum finns det klädkammare, men i Selmas rum har vi ställt in det här gamla klädskåpet, som jag dekorationsmålade får några år sedan, som garderob, så har klädkammen istället blivit plats för bokhylla, spel och pussel, dockor, böcker, duplo, utklädningslådan och en hel flock gosedjur. Det är också bästa platsen att gömma sig på i kurragömma. På skåpet hänger det nästan alltid nån liten girlang över spegeln. Nu såhär efter jul har jag bytt ut den röda bulliga som var där i december till skira små fredsduvor. Vi har kvällssol på den här sidan av lägenheten så det är ofta fint och soligt när vi leker här efter förskolan. Jag har på min lista över saker att göra att måla väggarna här inne i någon härlig nyans men har inte hunnit. Kanske en mjuk gräddig gul vore fint med tanke på hur gyllene kvällssolen blir? Eller vore det kanske fint att tapetsera? Tills vi har landat i det får rummet fortsätta se ut såhär. Rätt mysigt det med om du frågar Selma. (Notera lilla strået som växer i mjölkpaketet. Det är en planterad popcornkärna som S är ytterst stolt över)
