Är det ett tecken av tiden eller min ålder att jag älskar mina växter här hemma så mycket? Pratar och går och pillar med dem. Plockar blad och oroar mig om de visar några tecken på att inte må bra. Beundrar och funderar över nya krukor i framtiden. Ska vi ta en titt på fyra växter jag vill fylla mitt hem med? Pelargoner Klassiska vackra pelargoner vill jag fylla hela mitt hem med, allra bäst tycker jag om de som är mer blad än blomma. Favoriten är Royal Oak, förutom Doktor Westerlund men här har jag mycket att lära. Mina får gärna vara gängliga, knotiga, riktigt stora och spretiga. Hängbegonia Vackert gammaldags hängbegonia, finns det något mer romantiskt? Det är hemma-hos-Madicken känsla på dem, ståendes på en piedestal eller varför inte i en blomstertrappa, så som Elsa kommer ha efter deras flytt. Paradisträd Stora paradisträd hade vi när jag växte upp, de är skulpturala, påminner nästan om ett asiatiskt träd. Igen är det såklart storleken som spelar roll här, ju större och äldre med tjock stam desto vackrare. En klassisk växt att låta gå i arv tänker jag. Filodendron Jag älskar riktigt stora växter, hemma hos oss just nu har allt lyckats bli storlek XL oavsett om jag planerat det eller inte. En gammal filodendron som har den där knotiga tokiga formen de får när de är riktigt gamla är mitt nästa köp, de klarar att stå långt in i ett hörn så det är en perfekt växt att mjuka upp och runda av rum med. Vad har ni hemma och vad är ni sugna på framåt? Den enorma fiolfikusen vi har hemma är som en sjätte familjemedlem, är det bara jag som tänker så?
