Vänner till oss säljer sitt otroliga hus, en vacker och ståtligt stor villa från 1935 uppförd av Einar Kjellén. Det är så fint för det syns verkligen att det är ett hus som fått mycket kärlek genom åren, som tagits om hand om med en varsam hand med respekt för den elegans som den funktionalistiska stilen har när den är som allra bäst. Jag som har varit där, vet att det är ett snällt och varmt hus, som ligger vackert och känns oerhört vilsamt. Det är inte utan att jag själv hade kunnat se mig bo där om jag ska vara helt ärlig men det finns nog inte en chans att jag får med mig Andreas på att flytta igen speciellt då han sagt att han enbart känner sig hemma på gröna linjen.. Eller vad säger du älskling? Det är så fint att se ett så välbevarat funkishus, det känns som den estetiken vi premierar ofta är sekelskifte och att vi resonerar att ju äldre desto bättre är det men vackert trettiotal är en sån fantastik tidsperiod, speciellt här när det också gifts med de mer klassicistiska dragen. På den vackra välvda trappan framför den gröna glasdörren har jag själv druckit morgonkaffe och tittat på barn som spelat fotboll på gräsmattan framför. Drömliv. Hela entréplanet präglas av de vackra trädetaljerna i original, de exponerade bjälkarna och alla blyinfattade fönster. I köket syns det att det här har varit en bostad med tjänstefolk en gång i tiden, ett riktigt arbetskök som jag idag tycker ger huset en känsla av modernitet och avslappnad nutid. Trappan upp till övervåningen påminner om den vackra entrén, och flödar brett upp. Fint med de vackra tidstypiska detaljerna under räcket också. Drömövervåning, det här blir jag så inspirerad av! Så fint att hallen använts till både en liten arbetsplats och musikhörna men kika in i det stora gröna sovrummet ska ni få se det finaste.. Nämligen den underbara runda lilla balkongen med spröjsad dörr, där har man morgonsol vet jag. Känns nästan sydeuropeiskt eller hur? Och tittar man åt andra hållet på övervåningen kommer ytterligare rum, ett stort badrum och en vacker stor terass som ligger precis över den stora entrén. Och sist (och faktiskt minst) vill jag bara visa en av de saker som gjorde mig helt kär i det här huset. Den söta lilla detaljen precis när man kommer in i hallen, det platsbyggda lilla handfatet, också det original såklart. Ok, nu får jag avsluta för det låter som jag är mäklaren här men helt ärligt - lycka att bo precis här.
