Igår promenerade jag och Elsa upp till Carl Eldhs ateljémuseum i Bellevueparken och gjorde research inför ett poddavsnitt som kommer snart. Förutom samlingen med flera hundra av Eldhs verk visas för tillfället även Bella Runes utställning Skendöd. Har ni varit där? Det är så vackert och intressant, både för att man kommer så nära Eldhs konstnärskap, det rena mängden skulpturer men också för att det finns en stillsam atmosfär i rummet som helhet som är nästintill sakralt. Att detta otroliga kan finnas, faktiskt en av europas bäst bevarade konstnärsateljéer från tiden, i princip intakt från när Eldh själv arbetade där, men också vara så skört att det ens kan finnas. För ateljén drivs av en privat stiftelse som instiftades av Eldhs dotter Brita och med en väldigt ansträngd ekonomi så börjar man varje år om och söker nya knappa anslag, helt utan några garantier. Det är så viktigt att vi själva förstår vår roll som medborgare i detta, att vi inte kan förvänta oss att det finns en statlig försäkring som garanterar att platser som denna får finnas, utan det är vår roll att gå dit, betala vårt inträde, utnyttja platsen för allt vad den är och stödja att det arvet får leva vidare. Sitta på den långa bänken mitt i rummet och låta blicken upptäcka allt som fyller rummet. Eller bara vända ansiktet upp mot den stora himlen och andas en stund. Det är så fullt och så oerhört lugnt samtidigt. Ni kommer höra oss prata om det mer i avsnittet när det väl kommer men redan innan dess vill jag verkligen be er att inte missa denna plats som av någon outgrundlig anledning inte är så värst välbesökt. Ingen behöver känna att det är en olämplig uppmaning jag kommer med i pandemitider heller, de har ett tak på max 15 personer samtidigt i ateljén och skulle det vara fullt tar man bara en promenad i den vackra parken en stund. Det är bara öppet under sommarhalvåret så missa nu inte att åka dit om du är i Stockholm.
