Det är så himla roligt att den här bilden jag tog hemma hos min lilla mamma blev så oerhört uppskattad, i statistiken på min Instagram kan jag se att den sparats 500 gånger, likeats nästan 3000 gånger och landat på ungefär 80 kommentarer. Men jag förstår verkligen att det är så, för vad mamma lyckas så fint med är att göra en nybyggd hyresrätt personlig och varm, trots att hon har en väldigt minimalistisk stil, mycket mycket enklare än min egna till exempel. Mamma är ordningsam, tycker om symmetri och mjuka jordnära färger. Hon inreder långsamt, investerar, behåller länge och vet precis vart saker och ting har sin plats. Det är oerhört vilsamt där, man sover till exempel otroligt gott. Allt är mjukt, rent, doftar diskret och gott och det känns alltid lite lagom svalt. En jättestor del av känslan i rummet är självklart också alla hennes böcker, de ger en atmosfär och sätter en prägel på hemmet, men jag tar inte upp dem som en del av inredningen i inlägget här. Den enorma hibiskusen, mammas tredje barn efter mig och Manuel, sätter också en stor del av känslan i rummet, stora gröna växter behövs verkligen när arkitekturen är så ren som den är här. Skottet till den här enorma växten norpade mamma åt sig på BB när hon födde min lillebror 1989 och idag är den såhär stor och blommar i princip året om. Så, eftersom mamma är så duktig på att skapa precis det här, och att det är så skönt att få titta inspiration på något som inte är en sekelskiftesvåning så tänkte jag att jag bryter ner inredningen lite och går igenom? Om man börjar i soffvärlden? Soffan heter Sake och kommer från Posh living. Den är djup nog att i princip funka som en dubbelsäng om man plockar bort de lösa kuddarna, perfekt om man bor lite mindre och folk sover över. Så fint förövrigt med soffor utan fasta ryggkuddar? Det blir också väldigt flexibelt, blir man sugen på förnyelse kan man jobba med annorlunda kuddar istället för att köpa nytt. Mamma har en liten amerikansk Cocker spaniel valp som heter Kakan, på grund av henne ligger det också fårskinn i hela soffan så den inte blir smutsig. Skinnen kan man lätt tvätta själv så tips tips! De här belgiska linne och ullkuddarna från Libeco är de finaste nyproducerade kuddarna som finns på marknaden just nu skulle jag säga, den maffiga storleken och handfeelen när man stryker över dem är ren lyx. Varma, taktila och lena. Också från Libeco, en stor tunn filt som är gjord i samma vackra tyg. Vackert att slänga i soffan för att addera lite mjukhet när den i övrigt är väldigt minimalistisk. Det lilla soffbordet är luftigt men också stadigt, foten är i sten men den tunna toppen i mattlackerad metall. Det jag gillar mest förutom den mjuka formen är den mörka cremevita tonen, den är som insidan av en mandel i tonen. Senaste tillskottet hos mamma, Cuba chair från Carl Hansen & Son. De känns oerhört tidlösa men designades faktiskt så sent som -97. De kan fällas ihop och mamma har två, en som står framme hela tiden och en som tas fram när det är många på besök. Den enorma mattan mamma har är en semiantik kelim, dock inte den på bilden eftersom alla är unika. Men dessa hittar du till exempel ofta på onlineauktioner så håll utkik där. Det viktigaste när man köper mattor är att man får till storleken bra tycker jag, för små mattor gör att soffor och liknande ser kobenta ut och krymper rummet. Floslampan 265 formgavs 1973 av Paolo Rizzatto Flos. Det jag tycker att den tillför i många inredningar som i övrigt är relativt mjuka är en modernitet och en känsla av urbanitet. Vacker hemma hos mamma såväl som i äldre hus. Bland de mindre inredningsdetaljerna har vacker keramik från Paradisverkstaden på Öland alltid haft en naturlig plats hos mamma, till exempel som denna Kronärtskocksvasen eller Fröhusljuslyktorna. De här skåpen är nya för den här lägenheten för mamma - hon har monterat dem som låga väggskåp i längs en lång vägg mellan kök och vardagsrum, ni ser dem här samtidigt som vi funderade över hur vi skulle sätta upp tavlorna. Jag hade nog inte tror att jag skulle tycka att skåpen skulle kännas så mycket design som de gör? Men enkelheten i den rena furun är så extrem att de faktiskt blir någonting alldeles eget. Jättevackra, det hade jag inte trott att jag skulle tycka. En vacker mobil i patinerad mässing, helt tillverkad i Sverige, som påminner om tunna löv. Mobiler är så underskattade, förstår inte varför vi alla inte fyller våra hem med fler sådana? Skulpturalt men lättplacerat och nästan meditativa. Double Bubble Light av Eero Aarnio för Melaja är lika mycket en skulptur som en mjuk ljuskälla som sprider ett varmt sken. Som alltid sätter konsten känslan i ett rum, fångar essensen av den som bor där. Mamma tycker om enkel men grafisk konst, till exempel som Picasso litografier. Så, vad tycker ni? Vilka är era bästa tips för att inreda i nyproduktion? Jag brukar till exempel tjata på mamma att hon ska våga måla väggarna men hon hävdar enträget att hon mår bäst i nyanser av vitt och det får man ju respektera.
