Några dagar av tystnad här, det är så mycket saker som sker i kulisserna i mitt liv just nu. Fruktansvärt nervöst men också spännande, ingenting dåligt (tror jag?) men läskigt. Kommer jag kunna berätta? Kanske. Hatar man bloggare som skriver kryptiskt om att något är på gång men inte säger vad det är? Definitivt. Vi går vidare till nått annat så kanske jag också kan sluta mala samma tankesnurra i mitt huvud en sekund också. Konst i hem - tycker ni det är svårt? Jag får en känsla att det är en av de saker flest människor inte vet hur de ska gå till väga kring när det kommer till ens hem. Dels tror jag man upplever konst som något som är komplicerat att navigera i inspirationsmässigt, att i och med att det finns en viss unikitet i ett verk så kan man inte bara införskaffa något så som man kan köpa en kudde man sett hemma hos någon annan. Men sen tror jag det är lätt att fastna i att man helt enkelt inte känner rakt av att man vet vad man tycker om, att en liten detalj kan kännas fel så blir det plötsligt svårt att bedöma en helhet. Och vart köper man ens konst? Är det på loppis i hopp om att plötsligt hitta något som inte är en hemmamålad fruktskål med knasigt perspektiv eller ska man våga sig på det stora fina auktionshuset? Hur dyrt blir det? Eller ve och fasa - ska man våga sig in i ett galleri och titta på något samtida, där står ju inte ens några priser och alla är väl snorkiga? Många och höga trösklar helt enkelt. Ska vi börja med att reda lite i begreppen klassik, modern och samtida konst så vet vi vad vi pratar om? Med klassisk konst menar man oftast måleri från runt 1850 fram till tidigt 1900-tal. Det är klassiskt skolat, alltså inte nödvändigtvis speciellt experimentellt utan generellt mer avbildande även om det ofta finns mycket symbolik invävt i verken för den som är intresserad av det. Oljemåleri på duk är vad det mesta består av. Som med allt annat är det ytterst skiftande kvalitet bland alla porträtt och landskap framförallt om du utgår från en lite lägre prisbild, och det är kanske inte alltid helt i linje med vad de flesta av oss ser som attraktivt just nu, inte det som är trendigt direkt. Tänk mer arvegods-vibb eller sånt din mormor har i finrummet. Men det i sig behöver inte vara dåligt såklart, och personligen kan jag tycka klassiska verk är vackra att kontrastera en modernare miljö med. Med Modern konst menar man konst från 1900 fram till ungefär 1970. Här ryms allt från impressionism till kubism och surrealism och mycket av vad vi idag känner ligger i tiden kan vi hitta inom den moderna konsten. Här finns också ett prisspann från ett brett utbud av loppisfynd som håller en jättefin kvalité och känns otroligt härliga, upp till riktiga investeringar på auktionsmarknaden. Det är ju en vetenskap i sig men för den som har pengar och möjlighet kan att investera kan konst vara en bra idé, definitivt roligare än att försöka hänga aktier på väggen i alla fall. Det mesta av vad man hittar på allt från Tradera till gårdsloppisar, vintagebutiker, second hand välgörenhetsloppis är modern konst i någon form, det finns helt enkelt ett stort utbud. När man hittar något som fångar ens öga kan man efter det första intrycket börja fundera lite mer - är det här en olja eller en akryl? Båda kan vara bra men ofta upplever jag själv olja som lite mer livfullt, framförallt om det är av konst i en lite mer medioker nivå, det kan liksom maskeras i vackert material. Ramar är allt för ofta trista, är det något som man skulle kunna ändra för att få en ny känsla? [caption id="attachment_25796" align="aligncenter" width="532"] Åsa Stenerhag[/caption] [caption id="attachment_25791" align="aligncenter" width="564"] Josephine Aune[/caption] Samtida konst betyder konst från 1970 fram till idag. Här finns det så mycket spännande som sker i Sverige idag, konst som man också kan köpa direkt från konstnären vilket jag tror många skulle känna skulle tillföra ytterligare en dimension till att äga verken. [caption id="attachment_25808" align="aligncenter" width="900"] Giulia Cairone[/caption] I år läste jag att de jobbar på en plan B men vanligtvis kan exempelvis Konstfacks Julmarknad vara ett sånt tillfälle som är bra för att hitta spännande samtida konst till en rimlig peng, men många konstnärer har också Instagram som man kan kontakta dem eller deras agenter och gallerister genom, såsom min vän och gamla kollega Åsa Stenerhag, Evelina Kroon, Siri Carlén, Giulia Cairone eller Josephine Aune. [caption id="attachment_25795" align="aligncenter" width="564"] Evelina Kroon[/caption] [caption id="attachment_25793" align="aligncenter" width="563"] Siri Carlén[/caption] Affordable Art Fair som vanligtvis ligger i oktober är i år flyttat till Maj, det är också en fantastik möjlighet att hitta otroliga verk och det känns båd folkligt och tillgängligt. Men hur är det då med den snorkiga konstvärlden, är det läskigt att stega in på auktionsfirmans visningar eller galleriernas utställningar? Inte alls skulle jag säga, när man väl vågat sig in. De som jobbar med konst är generellt både trevliga säljare och framförallt passionerade kring deras ämne och det finns inget de hellre vill än att få prata om och visa spännande verk. En sak jag personligen också kan tycka är fint att hänga på väggarna är gamla utställningsposters, fina litografier och grafiska blad. Ramar man dem vackert ger de en lätthet till rum kan jag tycka, en känsla av att det inte är så värst stort allvar alltid och det är en vacker kontrast till tyngre verk. Det sägs att man inte ska matcha konsten med soffan, vilket såklart är en nickning mot att konst har ett inneboende värde som överstiger simpel inredning men jag tror inte man behöver sitta på riktigt så höga hästar alltid. De flesta av oss bedriver inte allvarligt konstsamlande i våra hem utan vi vill bidra till något som vi upplever som vackert och som kanske gör hemmet mer personligt. Om konst då är ett verktyg för det så är det väl toppen, och kanske att det är en väg in i ett större intresse? Några viktiga hållpunkter man kan fundera kring när man hänger konst själv är att konst gärna får hängas lågt, bygger man exempelvis en tavelvägg kan verk självklart komma hur högt upp som helst men i nederkant är det ofta fint och effektfullt om det sitter ganska lågt. [caption id="attachment_25787" align="aligncenter" width="564"] Åsa Stenerhag[/caption] En sak jag själv tycker om att göra är att bygga in fula saker bland konst för att dra bort ögat, såsom med en tv som sätts mitt i en tavelvägg, en dator som flankeras av konst osv. Generellt tycker jag också man kan dra på ganska rejält och ha rätt mycket konst i sitt hem, det är väl ändå sällan man kommer in i ett rum och känner hmmm hade varit finare med mindre konst? Detsamma gäller balans i yta och proportioner vid hängning. Konst kan vara precis som mattor på det sätt att ifall det är litet och futtigt i relation till möblerna, så kan det få möblerna att se klumpiga och kobenta ut, tänk exempelvis en större soffa med bara ett par små tavlor över kontra en där verken brer ut sig och balanserar övriga storlekar. Fundera helt enkelt på dimensionerna av objekten i rummet och ha det i åtanke kring hängningen. Jag inser att jag gafflat på rätt länge nu, undra om någon av er orkade läsa hela den här texten? Det känns samtidigt som om jag hade kunnat fortsätta fyra gånger så länge. Kanske något att återbesöka helt enkelt om det känns intressant? Vad är era tankar? Samtliga bilder finns på min pinboard Art at home.
