Jag har pratat lite om mina tankar kring TV-väggar här tidigare, ja kanske framförallt hur svårt det är? För det är svårt, att få till den där stora apparaten mitt på väggen som känns som ett energisugande rektangulärt hål. Hemma hos oss just nu har jag satt upp olika konstverk och fotografier, någon krans och en lampett på samma vägg, helt asymmetriskt och med någon slags förhoppning om att TV:n inte ska märkas så värst mycket. Det är ok men jag kan inte släppa tanken jag pratat om här tidigare, om att bygga bokhylla på den här väggen och inkorporera TV:n däri. Från början har jag även funderat i banor av skåp att ställa apparaten i men där kom Johanna med inputen att öppna skåpsdörrar kommer skymma skärmen för de som inte sitter rakt framför. Helt sant såklart. På Cappelen Dimyrs Instagram fanns den här bilden från min kompis Paulinas hem, kvinnan bakom Little Liffner, och visst är hyllorna fantastiska? Precis så som de gjort med utrymmet där tavlan står hade man kunnat göra med en TV också, seminbyggt utan att det blir för om sig och kring sig. Bland det finaste här är att det öppna utrymmet är off-center, inte som ett centrerat TV-altare. Ett annat alternativ i ett annat hem (med en annan familj) hade såklart varit som i de här två hemmen, att ställa TV:n än mer utanför blickfånget, gå ännu längre med off-center idén. I själva verket ganska ordentligt undanskymd eller utan direkt fokus. Hade det varit helt och hållet mitt beslut här hemma hade det kanske varit ett alternativ men, alas, så är det inte. Kanske du bor med personer som har färre åsikter om detta? Grattis i sånt fall! Så ett tredje alternativ, en dark horse som plötsligt seglat upp långt upp på listan för mig. Det här kanske låter som total galenskap men ett alternativ hade faktiskt kunnat vara detta, istället för att försöka gömma något som inte går att gömma, titta på själva apparaten? Helt enkelt en TV som är modern men estetiskt påminner om något mer retro och faktiskt tar bort merparten av hela grundproblemet. För vad i alla fall jag hatar med tv-apparater när de ska tryckas in i hem är att de känns så flådiga, futuristiska och som definitionen av dålig flashig smak. Och det här, ja det blir faktiskt nått helt annat? Är jag galen som tänker så?
