Vi spenderade helgen på landet tillsammans med min lillebror Manuel, hans tjej Malin och min mamma. Selma firades, vi åt födelsedagstårta och tog långa promenader för att kika in på olika loppisar och traktens vackra kyrka. Just nu känns det här som den enda platsen i världen jag vill vara på, såklart för att det är vilsamt men också för att jag känner mig så energifylld när jag är där. Handelskraftig liksom? Bär bort, knäcker av, målar om, flyttar runt och ställer rätt. River ner och bygger upp. Listan över allt som finns att göra är oändlig och blir ändå bara längre eftersom två nya saker uppkommer så fort en är avklarad, men mitt i det inser att just det verkligen är mitt happy place. Mitt i ett projekt som behöver göras, mitt i skiften, när en sak leder vidare till nästa. Vädret var halvsvajjigt i helgen så en av kvällarna åt vi middag inne istället för ute i trädgården. Jag var uppe på vinden inne i stan tidigare i veckan och letade fram den här semiantika kelimmattan som tidigare varit mammas och brukade ligga i vår lägenhet i Enskede. Se om ni inte kan hitta den här. Skänken bakom bordet är en av alla de möbler som kom med huset och har ganska nyligen fått flytta hit till matsalen. Det sväljer allt från små sköra kaffekoppar vi inte använder till tusen likörglas i kristall. Oljemålningen köpte jag på Myrorna i Norrköping, varje gång jag ser tänker jag på att den hänger 4 cm för högt men jag har inte hunnit fixa det riktigt ännu. Ramen är den som står till höger och som jag håller på att skrapar trären från en djupröd färg men det visade sig ta ordentligt med tid så det får vara work in progress ett tag. I podden förra veckan pratade Elsa och jag om vad vi letar efter på loppis i sommar och ett av mina ledord var 90-tals allmoge. Alltså inte riktig allmoge men skrapat, lutat och blekt trä i grova former. Det här hörnet symboliserar den stilen rätt bra, ett litet litet myrsteg från shabby chic. Även molniga dagar här ute är vackra, i söndagsmorse tog jag mamma och Ruby på en långpromenad i prunket. Hela naturen känns som den är på steroider i just nu, allt är grönt i kubik. När det har regnat mycket är vattnet här alltid dimmigt men ge det lite lugn så kommer det vara mörkgrönt och klarare igen. När Andreas åkte och lämnade alla vid busstationen hade de skämtat i bilen om att jag säkert skulle ha börjat riva innertaket innan han var tillbaka. Mycket riktigt, för såhär såg köket ut när han kom innanför dörren igen. Det är andra rummet vi river Tretex-plattorna ur, undertaket är gammalt i trä och som tur är ligger det på ett sånt sätt att det inte isoleringen läcker såsom det ibland kan göra i gamla hus. När jag tog bort plattorna insåg jag att plankorna under var ljust kittgtått laserade, fint tyckte jag. Rummet bredvid som skymtar genom dörren är ett av gästrummen och ska tapetseras i en riktigt praktfull tapet vilket jag tror kommer bli en vacker kontrast till det nästan konjaksfärgade trätaket därinne.I köket ska jag nästa gång ta bort stänktapeten, måla väggarna i en kalkig nyans och sätta en fin taklist runtom. Det grova arbetsbordet har vi gjort själva med hjälp av gamla golvplankor som fanns i förrådet och ett gammalt underrede. Till höger ska det upp ett allmogeväggskåp jag hittade på Myrorna och i taket ser jag framför mig något slags rack i smide att hänga krokar och kastruller i. Nu när jag funderar på det undrar jag på om jag inte ska ta bort fronterna på skåpsluckorna och hänga över tyg istället? Kanske randigtlinnetyg..? Ja men ni hör ju, en idé föder som sagt två nya.