Känner ni hösten i kroppen? Den här helgen spenderade vi till stor del i nästintill konstant skymningsljus i det grå regnet på landet. Det är en speciell sorts trötthet som drabbar en då, visst? Jag har en konstig självbevarelsedrif-grej jag tänker på när molnen är så kompakta som de var och det är att försöka minnas tillbaka tillvad man alltid såg på den tiden då man flög mer, att det är klarblå himmel och kristallklar sol där ovanför molnen, det glåmiga blekgrå är inte hela sanningen.Jag grävde ner hundratals narcisser, tulpaner och påskliljor i marken på Back. På något konstigt vis känns det så primalt, en massa små skatter som bara jag vet vart de finns fram tills de blommar upp i vår. Medan jag planterade tog Andreas sig upp på taket och bytte ut och la takpannor som halkat fel tillrätta på sina riktiga platser, och krattade ihop stora högar med löv. Det är ljuvligt med alla ekarna runt huset men det blir otroligt mycket att hålla efter eftersom eklöven inte bryts ner som andra löv och dessutom innehåller mycket garvsyra som förstör gräsmattan. Trots allt jobb i helgen har vi minst dubbelt så mycket kvar inför vinterstängningen av huset nån gång efter höstlovet, huset ska skrubbas med linoljesåpa, kuddar och textilier tvättas och låsas in i vapenskåpet (man får göra det bästa av det enorma skåpet som ändå står där och som inte ens mössen kommer in i) ull-lister läggas fönsterkarmar, innerfönster lyftas in och alla ledningar tömmas på vatten och säkras inför när isen kommer.Det är nått med hela livet därute som känns så himla redigt. Jag förstår att det där fixandet och donandet blir som en identitet för många, att man går in i att vara en gammalt-hus-på-landet-person när det kräver lika många saker av en som det ger.Den här veckan jobbar jag med ett nytt skrivprojekt som jag verkligen måste starta upp ordentligt, jobbar jour på förskolan minst en men med ganska stor sannolikhet två dagar, har en dag i Stockholm för att spela in två avsnitt av Allt som är och ett av Billgren Wood följt av boksignering för Nyckeln till hemmet på NK Bokhandel (imorgon kväll från 18 - kom förbi om du har NK-nyckel!) och till helgen kommer Andreas tvillingbror med familj och bor över hela helgen. Som vi har längtat. Tills dess, ge mig vett att minnas glädjen av blå himlar ovanför molnen såväl som skatter under marken tills dess.
