En av de saker jag tror mina recept kan tjäna mest syfte för andra är som inspiration till enkel mat som kanske inte känns så mycket vardag. Eller ser ut som så mycket vardag fast att det ändå är det. Det är faktiskt något jag är så förtjust i att jag skrivit ett helt kapitel i nya boken som heter ”En regnig tisdag i november”. Den symboliskt ultimata grå dagen, tycker ni inte? Den nya boken skickades på tryck för ett par dagar sen. Vi är officiellt klara med hela den fasen och nu är det tanken att den signerade upplagan förhoppningsvis ska börja förhandsbeställas litegrann. Om några veckor är den ute för alla. Så många gånger den lästs i vår lilla arbetsgrupp nu, så många gånger vi skickat meningar fram och tillbaka, förstår man vad du menar här?, vad syftar du på med det här stycket? Är det här rätt ord? Redigeringen av en bok är precis lika mycket arbete som att skriva manuset, även om en kokbok kanske är speciell eftersom den även innehåller ytterligare en fas där all mat lagas och fotograferas också. Undra hur den fasen vore om den var en större produktion? Om vi inte fotograferade hemma hos oss utan i studio? Om det var fler människor involverade, inte bara jag som gick till Ica varje morgon efter lämning, redo för att laga jag ytterligare 10-12 rätter innan barnen kommer hem eller dagsljuset blir fel. Men jag är glad att vi gjort allt i så litet format, att det är vårt porslin, mitt matbord. Det känns handgjort och som om jag kan stå för varje rätt för det är ju exakt såhär jag gör den. Inget är svårare än att det går att laga i ett helt vanligt hemmakök, utan någon speciell utrustning eller utbildning. Det konstiga med den här boken är att jag inte känner mig helt slut nu eller efter att vi plåtade den. Efter första var jag helt uttömd, jag minns att vi åt hämtmat hela veckan efter plåtningen för jag inte orkade ens gå in i köket. Ville nästan inte äta mer än för att stilla hunger. Nu, efter nya boken, var det inte alls så. Jag känner mig istället mer inspirerad, har massor energi. Jag är mer rent glad över den, ser ännu mer fram emot att dela den med er. Kanske att den första åts upp av nerverna lite mer. När jag hade frågestund på Instagram fick jag en fråga som jag inte hann svara på från en person vars namn jag tror jag känner igen från kommentarsfältet här inne också, om vad jag hade för känslor inför första boken. Det är en underlig mix av känslor, jag är glad och kanske också stolt över den men jag ömmar nog också för den. Den är som min lilla bebis som jag vill ska få en fin förskolestart, att alla ska vara snälla. Jag är genuint glad att den hittat in i så många hem, att så många av receptet har blivit återkommande rätter hemma hos nya personer jag inte känner. Det måste ju ändå vara det ultimata beviset på att den fyller en funktion. På ett sätt känns den inte som den är bara min längre och det är den ju inte, eftersom den används praktiskt blir den allas som lagar ur den, det är fint. Jag undrar stilla över vilka recept i nya boken ni kommer tycka mest om? Det finns många bland pastarecepten som är väldigt bra, den gräddiga pastan med djupt rostade valnötter och örtpastan med karamelliserad citron är sånna. Auberginepastan på sista sidan. Men kanske också belugalinsragun med mandelsmör, eller pumpan med böncréme, citron och pistage. Eller den brittiska sommarpuddingen som man gör på frysta sommarbär som lurar en mentalt ur vintern när den serveras tillsammans med vanilj-crème fraiche. Den bakade yoghurten med pistagebrittle, parmesansoppan med matvete som Frida tyckte så mycket om när hon provsmakade? En av de rätter jag ser mest fram emot att dela med mig av är en egentligen väldigt enkel pumpacurry med linser, ingefära, tomat och kokosmjölk. Och alla små tips om pyssel, om rutiner och ritualer både för att starta vinterhalvåret och de för att stänga ner det, gå in i vårljuset och känna sig återhämtad. Oavsett hur den tas emot är jag genuint glad för den och det är ändå stort och något. Min mamma som boken med rätta är dedikerad till tycker om den, och det är ju allt om jag tänker efter. Signerade exemplar av ”Vinter hos Wood - en kokbok från höstmörkrets intåg till vårljusets återkoms” finns för förhandsbeställning hos Adlibris nu.
