Jag har ett nytt favoritplagg. Eller nytt och nytt, det seglade egentligen upp som en favorit redan förra året när Leandra postade den här bilden. Är det en väst? Är det en fuskpolo? Har hon halsbandet utanpå? Jag kände omedelbart att jag ville ha en. Sagt och gjort, jag införskaffade ett liknande plagg det Leandra bar på bilden fast min var enfärgad. Ett plagg som definitivt föll mer på fuskpolo-sidan av skalan än på väst-sidan på grund av längden och polokragen tror jag. Men helt perfekt visade den sig dock inte vara, för polokragen var i lite för grov ull, för evigt dömd att vara aningens kliig även under de bästa av förutsättningar, och nej, det är jag lika allergisk mot som jag är mot att ha strumpor på mig. Come again? Jo, hemma hos oss hatas strumpor och kallas fotfängelsen. Personligen går jag helst barfota året om och har absolut ingenting emot en bar ankel en bra bit in på vintern. Men tillbaka till väst/fuskpolon. För förra veckan hängde den plötsligt där. Den perfekta versionen, mer en väst än en fuskpolo, med bomull på insidan av kragen, zip och exakt rätt passform och längd. Stickad av bra och fin ull med omsorg om detaljerna. Sedan dess har jag burit den i princip varje dag, på olika sätt. Över krispig klänning, över oversizead pinstripe skjorta. Över en tunn cashmeretröja till och med över en kavaj, som ett halvlager extra ytterplagg . Jag vågar nog gissa att detta blir höstens plagg för mig. Fotograf: Mira Wickman
