Vi befinner oss i underbara Nannberga, i ett enormt hus vi hyrt med våra vänner. Det är bedövande vackert, omgivet av alléer av ekträd, och en prunkande trädgård. Men mer om det en annan dag. Jag får ganska ofta frågor om mina smycken, kanske för att jag nämnt att jag är en skata by heart och för att jag är genuint intresserad av framförallt äldre smycken och den historia de kan bära på. Inte bara i form av de självklara kärleksförklaringarna utan även som symbol för revolt, förtryck eller stöd. Så jag tänkte att vi kan prata lite mer om det här, men för att det inte ska bli allt för vitt och brett delar jag upp det och idag börjar vi med det som är det jag ändå får allra flest frågor om - vardagssmycken och vad jag själv bär. När vi gifte oss för nio år valde jag en fransk Art Deco-ring i platina med två tvillingdiamanter infattade i onyx som vigselring. Jag ska skriva mer om den i nästa inlägg om äldre smycken, men summa summarum är detta: den fungerar dessvärre inte att använda till vardags eftersom den helt enkelt är för skör och går sönder och måste dyrt repareras gång på gång om man använder den så som jag vill använda en vigselring. Det har jag lärt mig den hårda vägen dessvärre. Idag bär jag tre ringar varje dag. En av de ringarna är den som blivit en ersättare till min vigselring, här finns historien om hur Andreas friade igen, fast med den nya ringen. Det är en trestensring där mittenstenen är lite större än de två som omger den. Den är stadig och nästan lite bullig och guldet är mörk, varmt och djupt. Till den bär jag en ring som jag i sann skat-anda köpte till mig själv för att gratulera mig själv när jag skrev klart den andra boken. Till Sofia från Sofia, well done! Det är en klassisk helallians, alltså stenar runt hela ringen. Jag tycker det är vackert att det glimmrar i handflatan när man har handen öppen. Resten av ringen är i precis samma djupa guldton som trestensringen. Tillsammans känns de väldigt självklara. Den tredje ringen är denna, en Modern Dome Ring från Norrfolks som jag bär på högerhandens ringfinger. Den är gjord i återvunnet guld och böljer uppåt från en tunn insida till en bullig rundad ovansida. I öronen bär jag alltid antingen små diamantstuds jag ärvt eller dessa två. En liten liten ring vars ena sida är i gult guld och den andra sidan i vitt guld, så man kan välja själv vad som syns framåt. Jag köpte den till min Helix-piercing längst upp i örat men när den idag i öronsnibben istället. Jag älskar att den är så liten att den sluter nästan tätt kring örat, vilket ger den en modern look. I mitt andra öra bär jag ett litet litet A, en present från Andreas på vår nioåriga bröllopsdag förra veckan. Den känns så otroligt mycket som en romantisk present från en pojkvän, men vuxen-edition eftersom den är i guld med små stenar. Båda örhänge är från ENNUI Atelier. Det sista är ett smycke som jag inte bär varje dag men nästintill. Det här bulliga korta pärlhalsbandet med ojämna livfulla barockpärlor. Det är nästan som en choker, ligger precis i halsgropen och är perfekt till t-shirts och rundhalsade stickade tröjor. Det är gjort för hand av Helene Kask i hennes lilla studio i Stockholm. Det är min lilla vardagsarsenal, inte så mycket mer, inte så mycket mindre. Nästa gång tittar vi på vintage och antikasmycken!
