Läsaren Elsa skrev den här kommentaren häromdagen: Tack för en fin blogg och en härlig kokbok. Den förra har jag använt mycket, vissa sidor är alldeles buckliga och fläckiga för att jag gjort receptet så många gånger (pasta ala vodka). Jag förbeställde din bok redan i våras, i en period där jag var så ledsen. Två år hade gått sedan vi började föröka få barn och trots utredning, operation och hormoner hände ingenting. Till hösten väntade IVF och jag kände att jag ville ha några mysiga stunder med din nya kokbok att se fram emot. Sen hände ett mirakel och jag blev gravid på fjärde hormonkuren. Verkligen förändringens tid! Nu är jag i vecka 8. Mår illa och har inte så mycket matlust. Men hoppas det kommer tillbaka lagom tills din bok kommer! Fram tills dess får du gärna tipsa om bra mat när man är gravid och mår lite illa, vad åt du? Stor kram till dig Sofia Elsa <3 Finaste anledningen jag har hört till att inte kunna använda min kokbok. Grattis. Jag har ätit ungefär likadant med alla barnen men jag vet inte om det egentligen är ett sätt att rekommendera. Jag mådde så fruktansvärt dåligt och beslöt mig tidigt att äta exakt vad som kändes lätt att äta, oavsett vad det var. Eller beslöt och beslöt, det var mitt enda alternativ. För även om jag varit så lycklig för bebisarna har jag också befunnit mig i ett läge som känts som pressad till det mest ultimata av vad jag någonsin skulle kunna klara. Det har känts som en tid som handlat om att, ja mest överleva ungefär. För att svara på frågan vad jag faktiskt ätit scrollade jag tillbaka i min telefon och tittade på vilka maträtter som fanns mellan bilden på stickan med Gravid Raskaana 3+ och första bilden på Selma i min famn, tagen minuten hon fötts. Ett par saker är tydliga, jag åt mycket mat som inte behövde tillagas, frukostmat mycket frukt och bär, hög syra i nästan allt. Kall mat, saker som att få fram när man inte orkade stå upp så mycket. När jag äter tillbaka på att jag under samma graviditet jobba fram till natten innan hon föddes i vecka 38 förstår jag inte vad som hände, hur kunde jag vara så straffande mot mig själv samtidigt som jag uppenbarligen inte mådde bra? Att vara snäll mot sig själv har varit min största lärdom de senaste 2 åren, det är vad jag främst vill skicka med dig också Elsa. Gör allt vad du mår bra av. Acaibowls med sharonfrukter, bär, jordnötssmör och granola åts mycket, kallt och isigt. Citrusyoghurt med pomelo, jordnösmör, granola, nötter och hjortronsylt, samma grundidé som Acaibowlen men utan att behöva ta fram mixern. Frysta vindruvor var det sista jag åt innan Selma föddes. Sekunden jag skulle sätta mig ner med en skål gick vattnet med ett enormt splash. Det omättliga suget efter citrus, jordgubbar och granatäpple - undra hur det stod till med både järn och c-vitamin där. Minns att jag gjorde de här våfflorna men sen fick slänga dem eftersom jag inte klarade av att se dem än mindre äta dem. Så var det med väldigt mycket under en period och det var också därför jag slutade matblogga och göra veckorecept åt Make it Last till slut. Grape i alla former. Iskalla klyftor... Eller som Hallontartlett fylld med grape och apelsincreme. Fina va? Såhär ser de flesta bilderna ut från de där 9 månaderna. Fet yoghurt och coyo. Syrligt och kallt i kontrast med honung, bär, bakade persikor, örter och kakaonötcreme. Lite bakade jag också, aprikostartlett till exempel Såväl som banabröd med karamelliserad banan. Bland det som faktiskt inte var frukostmat fanns vattenmelonsalad med fetaost, kronärtskockspastan som finns i min första bok och många varianter på brushetta. Mat som är på bordet under 20 minuter. Sist men inte minst, den här jordgubbsgranitén som gjordes om och om igen den där tokvarma sommaren 2018. Koka jordgubbssirap och smaka upp med vanilj och citronzest, späd till en stark saft och frys i en ugnsform, skrapa med gaffel en gång i timmen tills du har en god iskristallig slush. Ät rakt av i stora mängder med sked.
