Jag har blivit fullständigt besatt av Co–Star, en astrologi-app som beskriver sig själv såhär: Co–Star is an AI-powered astrology app with horoscopes, personality analysis, and compatibility founded by Banu Guler, with consulting astrologers Lor O'Connor, Dr. Jennifer Freed, and Alice Sparkly Kat . Det har gått så långt att det första jag gör när jag vaknar är att kolla dagens uppdatering. Funderar, skickar skärmdumpar till vänner, försöker hetsa andra, nu ni, att skaffa appen. När man fyllt i all data om sig själv får man både dagliga uppdateringar, man kan matcha mot vänner och deras dagliga horoskop men så finns det också ett större horoskopdiagram, såkallat chart som jag har blivit helt förtrollad av. Och alltså, jag vet ju att det här inte är fakta, men det är mysigt och roligt och ibland kusligt likt. En exit utanför det evidensbaserade, något som kan sätta oss i kontext och som också är sammanbindande. Exakt vad religon kanske hade kunnat vara. Och även om man inte tror på astrologi tänker jag att det finns ett värde i det reflekterande, att det också är en paus för hjärnan, något som inte är liv och död. Även om det kanske slutar i att man inser att man reflekterar över sig själv för mycket och behöver gå vidare med sin dag? Ok, nog med bortförklaringar, jag tycker ju det här är kul. OK, vi tar en titt på delar ur mitt diagram, från början skrev jag ut hela men då blev det världens längsta bloggpost och så intresserad av mig själv är inte ens jag: Jag ska ärligt erkänna att jag tidigare inte varit jätteinsatt i astrologi, hus och tecken i olika planeter har liksom varit lite överkurs. Jag har vetat att jag är våg, född strax efter 09.05 morgonen den 10:e oktober 1984 och så är det med det. Men när man läser sitt diagram i appen förstår man snart att det finns många fler nyanser för den insatta. Våg är nämligen vad min sol står i och när jag läst om vågar har jag alltid tyckt att de drag som beskrivs som å ena sidan å andra sidan-drag, det resonerande som också ibland kan uppfattas som obeslutsamt eller osäkert absolut är en stor del av min personlighet. Men, samma sida innebär också att jag inte är bunden vid bara ett synsätt och har lätt att ifrågasätta mig själv och kan tänka om kring mina åsikter. Så ja, detta stämmer. Min måne står i väduren. Och när jag läser det här känner jag igen mig till fullo. Jag är självständig, entusiastisk och har gott med energi. Jag har också en överhängande tendens att överkompensera för att ett misslyckade är obeskrivligt jobbigt, det hänger ihop med det goda självförtroendet och den usla självkänslan. Att jag hittar trygghet genom kärlek, kreativitet och mitt egna uttryck tänker jag till stor del är det jag jag hittar det genom min mat och att få jobba med den. Merkurius i Vågen innebär en diplomatisk relativist. Att se båda sidor och leta sig fram efter det. Analyserande och nyfiken på vänner, påverkan av människor och politik - ja det är nästan essensen av den här bloggen väl? Venus i Skorpionen. Att kärlek är hyper-närvande i mig är sant, och även om jag inte vill erkänna det har jag absolut en svartsjuk sida som jag försöker tämja. Jag har en sida som har oerhört lätt att bli olycklig, och känner jag mig inte helt älskad så faller jag genast dit. Bekräftelsebehovet runs deep i denna person japp. Mars i Stenbocken. Att pengar är viktigt för mig är otroligt sant. Men kanske inte på det sättet man först tror, det är inte utifrån status utan utifrån trygghet. Jag är i själva verket väldigt orolig när det kommer till pengar. Vill samla på hög men vågar samtidigt inte gå in och kolla på mitt konto, fast jag vet att det finns där. Får ångest av räkningar och låter de ligga och marinera tills jag vaknar mitt i natten och går upp och betalar. Det är en stor låsning som tar väldigt mycket energi. Vi pratar om det här i nästa veckas podd men jag ska faktiskt gå i terapi för detta nu under 2020, det har jag lovat mig själv. Även Jupiter i Stenbocken, är det här min allvarliga sida? Den som inte är så flyktig? Igen pengar och saker, det låter inte helt sympatiskt men, ochnu ska jag vara mer ärlig än vad man kanske ska vara i det här formatet, men min ingrodda oro kring pengar gör nog att jag bara kan andas ut på det sätt man gör när något gått ens väg, när man nått framgång, i relation till någon slags monetär trygghet. Och sist, Pluto i Skorpionen. Och ja min generation är uppenbarligen en generation som ser på det privata, på hemligheter och introspektion på ett nytt sätt. För hur vi delar med oss om vad som kanske hade kunnat vara skamligt, om ångest och mörka hemligheter på alla möjliga vis, genom sociala medier eller genom en blogg som denna är väl ändå ngt som har ett visst mått av gränslöshet i sig? En jakt på det som är äkta som balanserar på kanten till att kompromissa på integritet.