5 dagar in och vabruari är ett faktum hemma hos familjen Sjöstrand Wood. Rossliga, hostande och blossande små flickor upptar just nu vår soffa. Det är bara att bädda ner och klappa på små pannor. Igår gästade jag och spelade in ett avsnitt av Sofia ”PT-Fia” Ståhls podcast Ofiltrerat som kommer ut om några veckor. Det blev ett väldigt personligt avsnitt, det var så lugnt och lite mörkt och tryggt i den lilla studion och Sofia är så sympatisk och varm och plötsligt hade jag berättat om väldigt personliga saker, glömt att mikrofonen stod där. Och så när jag gick därifrån och plötsligt stod ute i kylan på ett vimlande Kungsgatan kände jag nästan lite, kanske inte skam, men som om jag precis visat mig naken men inte riktigt visste vart jag gjort det. För det är ju lite så det blir när man släpper hela vägen in och pratar om de sidor hos en själv som inte alls är så kurerade att de skapar en sköld. Jag hamnar ofta i den här situationen, att jag öppnar upp mig lite för mycket, lite för snabbt. Ibland kan jag känna att jag gjort det här med er också. Men så tänker jag också att någon måste ta den rollen också, att jag uppenbarligen har en dragning åt det och att för det allra mesta bara möts med värme och andras öppenhet. Och rent intellektuellt tycker jag det är så himla mycket mer stimulerande med det som är äkta och kanske lite mörkare än det som är kvittrigt men på ytan. Men man vet ju inte när ens sätt att bete sig stöter på patrull och när det defacto gör det så gör det också så himla mycket mera ont och känns så jäkla skamligt. Mark Zuckerberg, mannen bakom Facebook, har spanat att det enda vi kommer vara intresserade av i framtiden är att bli mer och mer privata. Inga öppna profiler, inga tankar delade med allt och alla, att det är så för att vi själva inte vill bli utnyttjade och exploaterade längre. En slags Cambridge Analytica-reaktion gånger hundra. Undra vad det gör med nakenheten inför andra? Kanske att den blir lättare att bära om den bara finns i trygga kontrollerade sammanhang? Kommer det göra oss mer empatiska när ingen är en främling? Hur ställer ni er själva till att dela med er av erat innersta? Gör ni det? Nåväl. Nu ska jag återgå till mina sjuka flickor, men innan dess vill jag också avsluta med att tipsa om alla fina boktips från igår. In och kolla i kommentarsfältet om du inte gjort det redan, många utmärkta tips.
