I söndags när vi kom hem från Nannberga insåg jag ungefär samtidigt som jag la mig i sängen med en väldigt efterlängtad kopp kaffe att jag skulle behöva gå upp och laga ett söndagsrecept ganska snart. Ofta har jag massor med tankar om vad jag vill laga eller visa, söndagsmiddagen har liksom blivit min roligaste stund på sociala medier, det är så mysigt med den lilla connection som det är och i den formen känner jag mig alltid helt bekväm. Men i söndags efter en ganska intensiv bilresa hem med alla barn så kändes det fullkomligt blankt där i värmen. Så jag frågade i Stories vad alla var sugna på och faktiskt för mig lite förvånande så var gazpacho den rätt som kom förslag flest gånger. Jag gör gazpacho ganska ofta som lunch eller som en del av många andra rätter, jag gjorde det bland annat på midsommarafton men gör det sällan som middag. Det är supergott men även om jag gör den med bröd och mycket olivolja i själva soppan blir i alla fall min hungriga familj, hungriga igen efter ett par timmar om det serveras som middag. Så jag började fundera på om man inte kunde göra en gazpacho-inspirerad sås till en i övrigt kall rätt och sedan servera med ett ordentligt mättande bröd som nästan är lika mycket är en del av huvudrätten snarare än bara som ett tillbehör. Hemma fanns potatis och i affären fina gula tomater. I trädgården växer en helt underbar typ av gul zucchini med limegrönt kärnhus, vita vinbär, buskkrasse och mörklila bönor. Jag hade också en del mozzarella och utifrån det kunde jag planlöst börja laga maten. Jag tänker att det kanske ganska mycket handlar om vana men att laga mat och komma på det hela under tiden man lagar är ett av de mest lustfyllda sätt som finns att laga mat, och känna glädjen i att skapa på tycker jag. Det är som att man får stretcha hjärnan litegrann, inspireras under tiden och att det gör att man sedan växer som matlagare i stort litegrann efter varje gång. Jag får ganska ofta frågan om ”matlagnings-hacks” och ska faktiskt skriva ett inlägg just om tankar kring att ta sin matlagning till nästa nivå rent konkret, kanske i form av vissa ratios som generellt fungerar bra smakmässigt, ett visst rivjärn eller tankar kring tillbehör men det absolut främsta trickset skulle jag nog egentligen säga är just att öva sig i att laga planlöst och försöka låta idéerna i förväg vara ganska öppna, att bara låta det växa fram. Det är också en av de verkligt njutbara sakerna med vegetarisk matlagning, det är så fruktansvärt flexibelt och anpassningsbart. Samma ingrediens kan behandlas på oändligt många sätt och varken tillagning eller sätt att dela, skära eller bryta är alls bestämt. Nåväl, åter till söndagsreceptet. I slutändan blev det en slags grönsaksrätt med en gazpacho-ish sås, ett mozzarellafyllt vitlöksbröd som du verkligen måste prova. Och precis lika lite som jag hade en färdig idé när jag började behöver du heller ha det. Gör en röd gazpacho om det är vad du har. Tycker du om paprika? Tillsätt det. Kanske grillad färsk majs, skuren av kolven i grönsakerna? Servera fisk eller kyckling till. Och brödet? Ja men varför inte byta ut hälften av osten till brie? En skarp Cheddar? Absolut! Lek runt helt enkelt, det är roligare och jag tror vi alla blir bättre i köket av att flexa inspirationen maximalt. Gazpacho-ish 3 stora nävar småtomater 1 liten zucchini 2/3 stor gurka 1/2 jalapeno 2 citroner 1/2 dl god olivolja Ca 2 msk vit balsamvinäger 1 stor näve haricot verts eller andra goda bönor 6 kokta potatisar, kalla Liten bunt gräslök Liten bunt persilja 1-2 avokado Eventuellt lite vinbär & krasseblommor om du har Salt & peppar Dela tomater, 2/3 av zucchinin, merparten av jalapenon, zesten av en hel citron och saften av en halv och lägg i en mixer. Kör på hög hastighet och häll samtidigt i vit balsamvinäger och olivolja i en tunn stråle. Ställt kallt medan du förbereder resten. Skiva bönor och potatis, resterande zucchini och jalapeno och lägg i en stor skål. Vänd ner finhackade örter, zesten av en citron och saften av en halv. Gröp ur avokadon och vänd ner. Smaka av med olivolja, salt och peppar. Häll gazpacho i botten av en stor skål och lägg ut grönsakerna över. Toppa med vinbär, krasse och krasseblommor, lite flingsalt, god olivolja och nymald svartpeppar. Mozzarellafyllt bröd Ett stort helt bröd av valfri ljus sort Ca 1 dl olivolja 1 stor vitlöksklyfta 1 näve persilja Salt & peppar 2 mozzarella Lite parmesan Värm ugnen till 200C. Rör samman olivolja, en finriven vitlöksklyfta och finhackad persilja. Smaka av med generöst med salt och lite svartpeppar. Skär brödet i tjocka skivor nästan hela vägen ner till botten, vrid det ett halvt varv och skiva tvärs över igen så du får ett rutmönster. Pensla mellan alla skivor med persilje och vitlöksoljan. Riv mozzarellan i små bitar och stick ned mellan skivorna i hela brödet. Om du har lite kvar av oljan kan du pensla ovansidan av brödet med det innan du gräddar brödet. Lägg brödet i en form och grädda i 15-20 minuter tills osten är smält och brödet är gyllene och frasigt. Toppa med lite riven parmesan och servera brödet nygräddat och varmt. Om du vill se video på hur man lagar rätten hittar du den här.
