Hur mår alla efter inatt? Jag har spenderat vad som känns som ett dygn precis här i soffan. Hela natten satt jag precis här, somnade till ibland bara för att vakna en liten stund senare. TV:n på lägsta volym, radio på för ljud istället. Det har jag lärt mig av pappa när något är viktigt - alltid ljudet av på TVn och radio på, så som han alltid tittar på finalen i Cricket för att både få det visuella och skarpaste kommentatorerna. Uppdatera NYT, AP, DN, SR, Twitter, Crooked Medias livesändning på Youtube och alla poddar. Inte underligt att man känner sig som en blöt trasa med blyhjälm idag. Såklart hade alla hoppats på ett tydligare resultat men vi visste också att detta utdragna var ytterst möjligt och även troligt. Nu är tydlighet och att inte agera domedagsprofet viktigare än någonsin. Hur reagerar ni i sånna här situationer? Jag tror jag har ett inneboende positivt synsätt, vill inte dra den värsta slutsatsen förrän helt motbevisad och kan nästan känna irritation mot hur cyniskt och krasst många vill skapa snabba slutsatser. Igår och idag ser vardagsrummet ut såhär, badandes i solljus. Vi får hitta glädje i sånt, att man kan öppna fönsterna och vädra ut. Livet fortsätter. Jag tror jag ska gå bort till Skogskyrkogården och gå ett snabbt varv efter lunch bara för att fylla lungorna. Lämna hörlurarna hemma och bara gå. Tack för alla tänkvärda inspel om det här med att gå in i julförberedelserna redan i november också. Många tänkvärda argument både för att hänge sig totalt redan nu såväl som för att vänta. Själv har jag nog börjat dekorera hemmet lite mer redan nu men med mer höstkänsla än sånt som hör julen till. Jag väntar lite till med det. Jo sen var det bara en sista grej, det känns nästan pinsamt att ta upp men snälla kan vi sluta spekulera i om jag har en gravidmage? Jag har inte det men det dyker med jämna mellanrum upp både här på bloggen såväl som på Instagram och i andra kommentarsfält. Jag har inte det och när det spekuleras i, även om det inte görs för att vara elak så skäms jag och känner mig dum. Dum kanske mest för att vi lever i ett sånt jäkla fettfobiskt samhälle att det ens skulle vara något att skämmas för att inte vara pinnsmal och rippad och att enda godtagbara anledningen till att inte vara det skulle vara att vara med barn. Dum för att jag uppenbarligen skäms och då bevisar för mig själv hur mycket jag också är en del av den där fettfobin fast jag intellektuellt vet bättre. Whatever, jag ska inte snurra in mig mer men nej jag är inte gravid och nej jag har ingen liten begynnande kula och kommer inte få det heller. Ok, nu ska jag gå ut en stund, vi hörs lite senare <3