Elsa och jag har gjort en intervju med Lindex om kärleken till basgarderoben, vad som utgör grundpelarna bland våra egna kläder och hur vi tänker kring våra respektive stilar och hur man hittar det som "känns som en själv". Kanske är det sedan alla mina år i modebranschen där man blir ganska mätt på säsongsskiften, kanske är det för att jag vid minsta lilla kan känna mig väldigt utklädd och fånig, men grunden i vad jag bär är verkligen mer eller mindre detsamma år efter år. Sen kommer det såklart inslag här och där och ibland blir man kär i någon annan grej men i grund och botten är stil, färg och material väldigt återkommande. Det underlättar enormt att i princip allt jag äger fungerar ihop för det betyder såklart också att plaggen faktiskt används, på olika sätt, i olika kombinationer och under många år. För att det ska funka tror jag man generellt ska tänka på begreppet basgarderob som någonting väldigt personligt och inte alls som ett standardiserat koncept så som många vill sälja in till oss där alla behöver samma utval av plagg som grund. För mig är ett par mörkblå jeans, en vit skjorta och en svart kavaj i klassiskt snitt absolut inte en del av en basgarderob utan skulle bli ganska oanvända. Däremot är en silkig kjol som slutar på vaden, något plagg i skinn, inte för tighta klänningar, mjuka oversizade stickade plagg, likaså grova boots och en maskulina kavajer sådant som jag alltid, alltid bär. Färgpalette är också en viktig komponent i en väl uppbyggd garderob. Jag tycker visserligen om svarta kläder året om men det är något extra speciellt med svarta klänningar på sommaren till solbränna, och nyanser av vitt, beige och crème på vintern. Utöver det är min garderob utbyggd kring grått, navy och kameltoner. Det kan kanske låta tråkigt kanske men jag föredrar kontrast i textur och har aldrig trivts i starka färger så det är oftast inte vidare bra köp för mig. För någon annan låter den färgskalan supertrist och ingen av dem är fel, bara olika. Nåväl, hela intervjun med både Elsa och mig hittar du här, hoppas ni ska tycka om den! Foto: Mira Wickman