Följande morgon i Paris vaknade vi till lite svalare vindar och en lite mer regntung prognos. perfekt dag för att strosa runt i gallerier med andra ord. Wendy är konstnär och har undervisat i konst många år. Helt enkelt en underbar person att gå runt i gallerier med både eftersom hon allt som oftast kan få en att upptäcka ett nytt perspektiv eller fundera i nya banor, men också för att det är så roligt att vara i närheten av en annan persons passion. Vi promenerade ner i Marais och smet in på Galleria Continua där en enorm grupputställning var igång Trenchcoaten var på, men också den här sidencapen som jag fått så otippat mycket användning av, tycker framförallt om att ha den när resten av looken inte är så uppklädd? En liten stund senare gick vi vidare in på Mor Charpentier och jag försökte förklara den här reklamen för Wendy Hon förstod exakt noll av vad jag pratade om. I guess you had to be there. Det var desto lättare att förstå varandra inne på underbara Musée National Picasso, så himla värt många timmar av strosande upp och ned för alla våningar Vi hade en underbar eftermiddag. Vad som hände sen var en otrolig tur. På väg mot gallerierna hade vi promenerat förbi den här restaurangen och stannat för att det satt en så ofattbart gullig liten kinesisk flicka med sin mamma vid ett bord och åt en skål med nudlar större än henne själv. Hon såg ut att njuta så mycket att när Wendy och jag var på väg hem från Picasso-museet bestämde vi oss för att prova gå tillbaka dit och äta vi med. När man ser en fyraåring äta med sån entusiasm minns man det helt enkelt. Det visade sig vara den här resans bästa beslut. På Malatang Chez Quatre på 48 Rue Beaubourg åt vi nämligen den godaste asiatiska mat jag ätit sen jag var i Kina för ungefär 15 år sen. Kan liksom inte rekommendera det här starkt nog? 5+ jättejättebra fast det är både enkelt och billigt, 22 euro tror jag vi betalde för alltihopa. Man plockar själv ihop vad man vill ha, lämnar över och väger det och väljer sedan vilken typ av buljong man vill ha och vad styrkan ska vara på den. Sen kokar de ihop allt indviduellt, man häller upp sin egna dipsås och så väntar en extremt bra måltid! Mätta och belåtna vandrade vi hem igen, glada, trötta och uppfyllda efter en dag som innehöll det mesta. Nästa morgon reste vi åt olika håll och jag vet inte exakt när vi ses igen, men tills dess kommer jag vara så glad över dessa dagar.
