November 2020 verkar komma oss under huden och imorse när jag stod i duschen och tänkte på flera av mina vänner som har det extra tufft just nu tänkte jag på att jag ville ringa dem var och en och prata om allt vi fortfarande har som är bra och fint. Kanske att någon av er behöver läsa det här denna fredagskväll också? Fyll på i kommentarsfältet med flera tankar. Vi har djur. Hundar med len mage 4-life <3 Vi har novembersol. Är det solens version av ett sirendjur? Så ovanlig att man knappt tror den finns men extra vacker. Vi har pasta och burrata. Visst låter ni den stå i rumstemperatur en timme innan så den blir tempererad och krämig? Vi har aprikosa amaryllisar. Blommor passande en Disney-saga, visst? Vi har att vi inte är ensamma i att känna oss ensamma. Om ett träd faller i skogen och ingen är där, hörs det då? Vi har bivaxljus. Inget ger ett varmare gyllene sken och doftar honungskupa. Vi har brevskrivande. Är det idag du skriver ett fysiskt brev till en vän? Vi har okynnessurfa på Kaplans klassiska auktion. Är det bara jag som drömmer mig bort där? Vi har gå och lägga sig tidigt. Att vakna utvilad innan klockan är det inte en microglädje? Vi har att skratta åt alldeles för grova och skämt med vänner. Nej här blir det ingen skärmdump för jag har lärt mig att ironi inte går fram i skrift. Vi har att se om The Wire. McNulty, Lester, Kima, Stringer, Cedric och Omar (som jag en gång ut frukost bredvid på en diner i New York) <3 Vi har Trivial Pursuit. I helgen ska vi spela med Andreas bror och fru över FaceTime. En har spelplanen och flyttar pjäserna, båda har tärningar och frågekorten. Vi har varma mackor. Barndomsminne för alla som vuxit upp på 90-talet. Vi har drömmar. Just nu tänker jag på ett nytt liv närmare min mamma. Vi har att vi älskar varandra. Visst säger vi det också? Vi har kommentarsfält. Allt är inte illa som många tror, många ställen är fina. Och vi har Crème brûlée-paj. Det kan ingen ta ifrån oss.
