Jag fick scenskräck och kunde inte komma på ett ord värt att kabla ut till andra människor. Varje dag sedan vi hördes sist har jag börjat olika inlägg men inte publicerat ett tecken. Allt jag skriver känns så menlöst, som om jag inte ens vet om jag faktiskt tycker så och oförståeligt varför någon skulle vilja läsa om från just mig. Ett inlägg där vi gick igenom min telefon. Ett inlägg med en lista på åtta stycken senaste. En politisk text om värdegrund och upplevd godhet, ett recept på en kaka, fem små saker som gör mig glad, en lista på otippad lyx, hur man gör räkwontons, en recension som jag inte är helt säker på om den är rätt. Allt har samlats på hög.Så jag tänker att jag bara säger som det är istället. Att jag ifrågasätter om något är av intresse (och att jag förstår metaaspekten i att det här blir vad som faktiskt publiceras). Jag läste en tweet igår som handlade om hur vetenskapsmän är vana vid att inte hålla med varandra och att nya upptäckter kommer fram som ändrar åsikter om gamla och att det är standard och en essentiell del av vetenskap.Till skillnad från internet (det var Instagram som var det specifika exemplet men ni förstår) där åsikter blir ideologi och ideologi blir identitet och varje komplex diskussion blir en kamp mellan identiteter. Och då kan man ju inte ändra sig om något utan allt måste vara fullständigt och av verkshöjd fast det samtidigt är byggt för att glömmas bort en timme senare.Det fastnade någonstans i mig och även om det här är mest aktuellt att applicera i politiska sammanhang, framförallt i ett valår, så är det ju också så i allt vi gör nu. Det finns ett krav på perfektion eller jag vill nog säga att vara komplett, på oss själva och på omvärlden som också har en sida av oundviklig besvikelse. Fel, inte bra nog, inte intressant nog, inte mångsidigt nog. Och det vi vet alla att det är det värsta. Så impostor syndrome växer sig starkare och ingen tycker nått. Inlägg samlas på hög och inte en åsikt kommer ut om en endaste grej. Ingenting är komplett nog eller av intresse förutom kanske kanske den större bilden jag vet inte.
