I veckan var jag med i PR-byrån JUNOs nyhetsbrev Recycled Links. JUNO är en av Sveriges mest spännande byråer, de sysslar med hållbarhetskommunikation och har som mission att bidra till en hållbar konsumtionskultur. Varannan vecka ger de ut sitt nyhetsbrev som i grund och botten går ut på att de bjuder in människor de inspireras av, från CEOs till journalister och som mig, bloggare, som i sin tur får tipsa om en intressant länk med koppling till hållbarhet. Jag tycker det är ett så sympatiskt koncept och så enkelt och tillgängligt för att väcka nya tankar, upptäcka nya idéer och perspektiv vilket känns som exakt vad vår tid behöver. Ett brett informationsutbyte på internet som inte havererar. Eftersom nyhetsbrevet gick ut på Alla Hjärtans dag valde jag en länk till en artikel om en ny industri för återvunna blommor. Jag valde såklart inte länken bara för att brevet gick ut den 14/2 och att det var passande utan såklart mest för att jag tänker mycket på det själv. Jag älskar som ni säkert märkt blommor och har faktiskt oftast snittblommor hemma men förstår att det inte är helt oproblematiskt. Jag funderar över de valen, kommer snittblommor enbart finnas för de som har egen trädgård i framtiden? I vårt kvarter, de som har råd med 10-15 miljoners villorna? Räcker det att jag fått veta att mina blommor är i säsong, odlade i Europa och kommit hit på lastbil istället för flyg eller stämmer det att det är dålig spårbarhet på den fronten? Spelar det roll att företaget är kvinnligt ägt, att ägarinnan själv valt att sluta flyga sedan 2013 och inte använder saker som oasis men å andra sidan skulle gå i konkurs om hon bara kunde sälja blommor maj-september och hyran till hennes butik dessvärre även ska betalas de andra månaderna? Kompenserar det att många andra aspekter av mitt liv är mer hållbara? Att vi ligger relativt bra till när jag räknar på vår familjs klimatavtryck, kan jag då ”unna mig” blommorna då? Får jag ha vallmo på frukostbordet i februari om jag slutat med de blåbär som brukade ligga på frukostbordet för något år sen? Är det en så enkel budget? Plus och minus och så håller man sig till sin tilldelade mängd utsläpp? Det var helt enkelt en fråga jag tyckte var intressant att prata om, även här, med er. Vi kan väl fortsätta i kommentarsfältet? Med god ton, som vanligt såklart. I nyhetsbrevet skrev jag såhär: "In my podcast Billgren Wood, which I have together with Elsa Billgren, we analyse trends within the fields of design, art, food, beauty and interiors and for the last, well at least year and a half or so, there really has been no trend for us to talk about that doesn’t relate to the question of sustainability in some way. It is no longer a single issue, it is the umbrella that encapsulates everything and everyone, and that is true even though we tend to lean in to the things that are the most inspiring and joyful in life in our podcast. One of the things that excites me the most is seeing how new business ideas and solutions develop, such as in this New York Times article, about recycling flowers. Relevant as ever on the 14th of February. Happy Valentine’s Day!" Read the article here. Innan vi fortsätter i kommentarsfältet så signa också upp dig på JUNOs nyhetsbrev här.
