Godmorgon! Nej hörni, lökbönder blir familjen inte, skönt att första april är över nu. Men vet ni, det var roligt att det var flera som studsade just på biten om löken, för varje gång Andreas är omöjligt stressad på jobbet, när det brinner precis överallt, så är faktiskt just det han återvänder till. Att han bara vill odla lök och flytta dom från ett ställe till ett annat. Vi brukar skämta om att det i själva verket är dräng han vill bli, bonde är nog både stressigt och ansvarsfullt i verkligheten. Inatt börjar jag mitt volontärarbete för Pom & Flora och initiativet #stöttavården. För första gången i livet ska jag jobba natt när vi gör många hundratals goda, näringsrika och fina frukostar till den väldigt utsatta sjukvårdspersonalen på förlossningarna, akuterna, intensiverna och infektionsavdelningarna runt om i Stockholm. Responsen har varit otrolig, sen jag gick ut på Instagram och bad alla som kan att stötta projektet har swishen gått fullkomligt varm med stora och små bidrag och vi har säkrat att vi kommer kunna leverera mat till så många fler genom det. Vill du läsa mer och bidra kan du göra det på både Pom och Floras Instagram, och på mitt. Swishnummret är: 123 309 3887. Märk med: Stötta vården. Jag är så tacksam att ha hittat ett sätt att kunna engagera mig på, jag har suttit här hemma och hållt på min nya bok, bloggat och skrivit med er, suttit bekvämt i soffan med nybryggt kaffe nära och känt hur sinnessjukt priviligerad jag varit, men också handfallen inför vad jag skulle kunna bidra med. Jag anmälde mig såklart som extra resurs i sjukvården men de verkar ha fått ett helt enormt gensvar och som Frida skrev så är det kanske inte nu man ska söka ett betalt jobb för att stötta inom vården om man redan är någorlunda ekonomiskt trygg. I alla fall om man inte har en specifikt eftersökt kompetens. Så när jag såg att Pom och Flora och Anna där som jag tycker så mycket om börjat göra mat åt sjukvården gick det upp för mig att detta faktiskt skulle kunna vara ett sätt att både hjälpa till rent fysiskt men också använda min plattform. Sagt och gjort, jag skickade ett DM till Anna och bönade och bad om att få vara med, att jag kunde göra precis vad som helst, högt som lågt men att jag gärna ville låna ut mina händer och mitt engagemang och plattform. Sagt och gjort och nu sitter vi här. Anna ringde mig igår och var helt salig, folk har verkligen steppat upp och nu kan vi skala upp och förlänga på ett fantastiskt sätt. Slutligen, jag har skrivit en del med vänner som är läkare och sjuksystrar, min lillebror som är undersköterska pluggar ju till syrra nu också, och jag vet att det här bara är en liten sak som är bra i just i detta nu. Det som verkligen behövs i vården är mycket större förändringar, på strukturell nivå, och det hoppas jag vi alla minns sen, att den här tacksamheten vi känner inför de som står på frontlinjen behöver visas i form av arbetsvillkor och lön också. Vi hörs sen, lite senare idag kommer ett påskrecept som jag tror ni kommer tycka om <3
