Vi är många som är vakna på natten. Jag vet precis vilka fönster på vår gata som är tända efter midnatt, det är grannarna jag känner bäst fast jag inte sett deras ansikten. I de andra fönsterna bor rediga människor. De som har symmetriskt placerade ljusstakar som tänds varje kväll och som sedan duktigt drar ner persiennerna som på signal.Vi som är vakna på nätterna är inte lika väluppfostrade. En har en ful filt som gardin och lampan på natten igenom. De släcker först när morgonen kommer. En annan har en stökig diskbänk och och lagar långkok som verkar tar hiskelig tid. Långt ner i det gula huset bor någon som spelar tv-spel bakom halvdana persienner, det blinkar fortfarande av blått i hela rummet precis innan gryningen kommer. Själv tänder jag inga taklampor utan använder det riktade ljuset av ficklampan på mobilen, jag undrar ofta om filt-grannarna tror vi har inbrottstjuvar här på nätterna. Det finns ett hotell på andra sidan gatan som kostar 600 kronor natten där det ofta bor två Östeuropeiska byggjobbare som jag tror är bröder. Neongula jackor som kommer och går sent. Tomma 2-liters petflaskor i fönstret och cigaretter utanför porten. Sen kriget kom har det varit tomt i det fönstret, ingen där. Vissa säger att man inte tänker rätt på natten men jag undrar det ibland inte är så att man bara tänker på det som inte hörs på dagarna. Att P1 kl 00.55 sänder Klartext - Nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord talar visserligen emot min teori. Jag kämpar på med att sova mer på nätterna men det går sakta och sådär. Kanske det är bättre till våren.
