Så jag följer Marie Beecham på Instagram och i en tråd hon postade häromdagen skriver hon om hur vi inte behöver manipulera oss själva för att bli så lika varandra som möjligt för att ha en meningsfull relation av något slag. Att trots att vi har olika upplevelser av världen så betyder det inte att vi behöver slipa ner våra skillnader, inte behöver ha haft samma erfarenheter eller samma historia, vi behöver inte ens vara homogena i våra tankar. Vad vi däremot behöver är öppna sinnen, tillit och respekt. Att lyssna och att lära av varandra för i slutändan är att vara lika helt enkelt ändå inte målet. Hela den här tråden handlar om hur man pratar med varandra om erfarenheter av rasism och hur felriktat det blir när vi i all välmening försöker emulera varandras upplevelser, när vi försöker visa att vi är varandras likar när det vi egentligen menar är att vi har medkänsla med varandra. Lite som att vi rör ihop empati och sympati om och om igen. Hela den här tankebanan och någonstans förhållningssättet till livet, till alla konversationer vi har och definitivt till de dialoger vi har på internet, är så grundläggande rätt och ändå känns det så ofta som vi hamnar fel här? Eller vad tycker ni? Nyanser är nog egentligen inte vår starkaste sida och i välmening, (och definitivt också i rädsla) försöker vi stöpa om våra egna verkligheter för att passa diskursen bättre. För att motverka det ligger delvis ansvaret delat. Det största ansvaret ligger i att inte ta den enkla vägen att försöka stöpa om en själv för att försöka passa andra bättre. Men ett stort ansvar ligger också att vi i våra samtal inte heller kräver att alla ska ha full förståelse och då heller inte skuldbelägger eller skammar för att de inte har det. När jag säger det menar jag främst i andra kontexter än de som rör erfarenhet av rasism, där är vi helt enkelt inte på en plats där vi kan kräva något slags arbete av andra. Men öppenhet i sinne, tanke och tillit, det både vara våra gemensamma mål i alla våra konversationer, oavsett om de rör jämlikhet, klass, kärlek eller livsval. Inget av det här är egentligen nytt men likväl så drababde det mig så mycket när jag läste det. Jag ska påminna mig själv om det oftare. Att vara lika inte nödvändigtvis är det samma som att vara respektfull eller slutmålet.
