Efter gårdagens inlägg om poddar kom en tankvärd kommentar: Jag önskar att jag orkade ta in mer sådan typ av information, nyheter, reflektioner, sånt som vidgar ens perspektiv och syn på världen, på sig själv. Genom poddar, böcker och andra medier. Men så sitter jag ändå på kvällen, med smågodis och skrollar i bloggkommentatorerna eller blondinbellas blogg, och kanske har jag under dagen lyssnat på något skämmigt som typ fredagspodden. Hur orkar ni vara så ”duktiga”? Får du samma snabba belöning av poddar som ovan, som gemene man får av Alex och Sigges podd? Läser du bloggar/lyssnar på poddar av lite mindre kvalitativ karaktär också Sofia? Med vänlig hälsning, småbarnsmamma som är beroende av trams på nätet och vill därifrån men det går inte??? Det här är en av de svåra sakerna med sociala medier, hur bilden man visar upp, vad som är värt att dela eller skriva ett blogginlägg om är en skärva ur en helhet, en liten del men långt ifrån allt. Så slutar det med att vi som konsument bara ser 100-tals vackra, intressanta skärvor men nästan aldrig några vardagsbleknade helheter. Ja, jag lyssnar nästan uteslutande på vad man väl kan kalla kvalitativa poddar, i alla fall till 99%, och jag vill inte läsa bloggar som inte ger mig något, men jag har ju massa annat skräp som jag tycker är intressant, hej kan allt om brittiska monarkin till exempel. Och helt ärligt, hej bloggar som en del av mitt yrke? När mina barn klagar över upplevda orättvisor brukar jag säga att saker jämnar ut sig på en 10-års period. Lite så tänker och hoppas jag det är med det mesta i livet, och även de allra flestas konsumtion av underhållning i alla dess former. På en tioårsperiod konsumerar vi nog ungefär lika mycket vettigt, men inget är linjärt, utveckling aldrig konstant stegrande. Ibland dippar vi i ork och behöver spendera våra kvällar med smågodis och underhållning av det allra simplaste slaget, och under andra perioder vill och behöver vi utmanas i tanken. Var inte så hård mot dig själv, this too shall pass. Om du vill <3
