Godmorgon, jag tänkte att vi skulle fortsätta med fler av svaren till frågeinlägget? Första omgången svar hittar du här. "...Jo, jag känner lite samma, allt är lite luddigt i kanterna. Svårt att veta vad som är helg, vad som är vardag? Och jag har för mig, att du tidigare berättat i podden att du gillar att ha lite lyx varje dag? Liksom vardagslyx konstant istället för en stor resa, eller "spara allt till helgen". Jag är precis likadan, men börjar nu fundera på att omvärdera lite i och med läget. Jag märker att det blir så otroligt suddigt för jag vill försöka få lite härligt hela tiden (unna mig för allt känns så kämpigt). Det blir en kaka här, lite vin en tisdagkväll, en ansiktsmask en torsdag… Men det gör också att det finns liksom inget att riktigt se fram emot? Jag undrar lite hur dina tankar går kring det?" Ja, jag prioriterar absolut att oftare ha lite härligt över stora gester mer sällan, en hög lägstanivå över stora tydliga toppar. Med det sagt vet jag egentligen inte om min definition av hög lägstanivå är likställd med lyx, det är nog mer i form av omtanke för detaljerna? Att tända många vackra ljus på kvällen, att det är fint och undanplockat för det allra mesta, att Andreas alltid kommer med min första kaffekopp på vardagarna innan jag ens hunnit upp ur sängen, sånt. Maten är såklart där det tar sitt absolut största uttryck. Det är egentligen inget som är så extrem excess men för mig är nog hela charmen att det lite varje dag och inte bara på helgen. Men det är sant så som du säger, just nu flyter dagarna verkligen ihop och konturerna är suddiga. Men jag undrar om det inte skulle kännas ännu jobbigare att det var så om vi höll oss med att göra det där lilla extra bara på helgerna. Någonstans tänker jag att vi redan lever i en pressad situation och att nu inte är tillfället att bli stramare mot oss själva? Framförallt när vi måste fortsätta hålla i det här, inte börja resa, träffas i stora sammanhang och släppa på tyglarna på länge till. Däremot tänker jag att helgerna kanske ska få bli tydligare präglade av tid? Att ta ett bad på morgonen, hinna den där promenaden, gå och lägga sig jättesent eller jättetidigt. Prioritera sömn eller fysisk aktivitet? Den här tiden är en så konstig mix av understimulernade och jätteintensiv, nu tror jag inte är tillfället att dra åt svångremmen på det som känns härligt men är inom ramen för vad vi får göra. Verkligen bara basic fråga, men; pratar du engelska med dina barn? Kram Nej inte konsekvent men jag läser australiensiska böcker på engelska för dem, också för att de ska få kulturen, känna till djuren och livsstilen och vi pratar med morfar och Wendy på FaceTime varje vecka på engelska. Ruby är det på väg att lossna ordentligt för, Otis tror jag kommer i kapp snart. Jag funderade över att prata engelska med Ruby när hon föddes men så läste jag om vikten av att prata på det språk som är ens hjärtas språk, en känslospråk. med små barn och då kändes svenskan överordnad engelskan för mig, säkert eftersom mamma pratat svenska med mig. Hej, jag har en fråga om montessori, för visst gick du i montessori-skola? Jag undrar hur du tror att det här påverkat dig i långa loppet? Tror du att du hade varit annorlunda som vuxen om du inte gått i montessori skola? Och hur har du resonerat om montessori gällande dina egna barn? Tack för en superbra blogg och kokbok! Jag gick på Waldorfskola, jag har skrivit om det här. Hej, Jag började fundera efter att ha läst kommentarerna till ditt inlägg om puffärmar och volym på kläder var sexualiserad barnslighet. Om du orkar svara så undrar jag hur det känns att diskussioner kring ganska stora frågor som strukturer och politiska rörelser förs med dig och ditt liv som utgångspunkt. Jag kommenterade det inlägget och jag hoppas verkligen att det kändes okej. Ju mer jag funderar på det desto mer känns det som att man dömer och värderar dig och ditt liv vilket känns konstigt och inte helt okej. Hoppas du får en bra måndag. Jag tycker helt ärligt att det är problematiskt och märker att jag både censurerar mig själv för att parera diverse fallgropar vilket är tråkigt eftersom det gör vad jag känner att jag kan säga mer osant eller kanske framförallt mindre facetterat. Det leder också till en känsla av att det är svårt, antagligen omöjligt, att göra rätt ibland. Att det ganska snabbt kommer små app app app fingrar om allt från hur jag pratar till om mitt hem är för tillrättalagt, och att jag är upprätthåller ett anti-feministiskt hemmafruideal. Jag tycker också det är ganska sårande att ofta få höra att jag flyter ihop med andra personer som om jag inte var en egen individ, att det knappt går att se skillnad på mig eller Elsa och Johanna till exempel eller diverse andra matkreatörer för den delen med. Jag tror att det dels bidrar till min känsla av att vara ounik och sämst i klassen, vilket jag pratat om i podden nyligen, men framförallt att det kommer göra att jag nog inte kommer fortsätta med detta hur länge som helst.
