Glad alla hjärtans dag fina ni! Har ni maten på spisen? Här hemma doftar det gott, snart ska vi slå oss ner. Den här veckan har varit så himla mycket på alla sätt, det känns som hela min insida är urvriden. Det har hänt saker jag inte berättat om här, sånt som känns för nära för att säga på andra sätt än ansikte mot ansikte i samtal, sånt som man inte kan skriva och sen bara lämna för fri tolkning eller tyckande. Men det har också varit en fantastisk vecka, framförallt jobbmässigt. Jag och Elsa har haft så intensiva dagar på Antikmässan, vi har föreläst och plöjt vad som känns som varje pinal. Men ändå är jag inte helt mätt, jag har siktet inställt på äldre smycken i vanlig ordning, skata som jag är. Mässan tar slut på söndag så innan dess måste jag ut en sista gång för att se om jag ska slå till på någon av de ringar jag funderat över. Elsa sa någon gång att jag borde göra ett inlägg om mina smycken, vore det roligt att se tycker ni? En annan sak som jag tänkte på under de här dagarna är att jag hoppas det är tydligt hur tacksam jag är för Elsa, hon är en så utmärkt partner på alla sätt, och hon är värd att folk vet det. Jag har också hunnit äta middag med Elsa, Gustav och Frida, första gång vi gör det i den här konstellationen men det kändes som vi aldrig gjort något annat. Hoppas innerligt att bordet bredvid inte hörde vissa av de saker, rätt många när jag tänker efter, som sas vid vårt bord. Brinnande röda öron i sånt fall. Jag var helt pirrig av vänskap när jag kröp i säng igår. En annan sak jag är väldigt tacksam över är att jag idag kunde cykla bort till min vän som är sjuk just nu och spendera några timmar halvliggande i hennes soffa, i samtal flytande mellan djupt och ytligt. Jag tänker att det ytliga är så viktigt när man står inför saker i livet man inte önskar någon, att det ibland också får finnas andningspauser av att allt är precis som vanligt och inte alls undantagstillstånd. Att det bara kan få vara bullar från Enskedeparkens bageri och Hemnet-skroll, precis som när allt var som vanligt. Bilden här ovan knäppte jag precis innan jag gick för att hämta barnen. Den vackra buketten är från Ewa som har Flower Republic och solen känns som den hör våren till. Min Fikus skjuter skott ur varje bladpar och det har till och med börjat komma blad på grenklykorna. Ett vårtecken om något. Ha en fin fredagskväll, vi hörs imorgon ♥️
