Ibland undrar jag om, eller kanske snarare när, jag kommer ha ett mer traditionellt jobb igen. Att eventuellt komma tillbaka till marknadsföringsvärlden är såklart det som ligger närmast eftersom det är vad jag kommer ur. När frågan om tips på bra personer att anställa för diverse projekt dyker upp i olika grupper jag är med i, kommer oftare och oftare tanken en första mikrosekund, ska jag säga mig själv? innan jag hindrar mig och istället tipsar om någon annan. Marknadsföring har alltid varit roligt att jobba med, det är en naturlig fallenhet. Det som drar mig till det är att det är föränderligt, finns ett mått av kreativitet och till så stor del handlar om att förstå temperaturen på samtiden, för att för att kunna göra bra marknadsföring krävs en känslighet inför för omvärlden, en tydlig bild av såväl ens egna DNA som varumärke såväl som vilka som är målgruppens värderingar, vart attraktionspunkten dem emellan ligger och vad man gör av den attraktionen. Det är som dejting, som att träffa någon ute, som att få någon att stanna med blicken hos en. Att förstå sig själv ur ett utifrån-perspektiv och på ett rimligt sätt kunna styra det för att tillfredsställa vad som är ens egna behov. Marknadsföring har ändrats så mycket de senaste åren, från att rätt och slätt ha kunnat handla om produkt, pris, plats och påverkan till att ha tvingats bli värderingsdrivet och med (om inte annat så en bild av) en högre mening. Alla vi konsumenter har blivit så pass skarpa och vassa i vår meta-konsumtion av marknadsföring att vi krävt att det måste finnas en högre närhet än tidigare för att vi ska ta till oss av budskapen. Det är en utveckling som gjort att vi sakta har hyvlat bort skiva för skiva av lagren som skiljt industrin och konsumentens väsen åt. Det finns för och nackdelar av det. Fördelen är att företag med en ambition som inte är högre än att sälja fler saker har det svårare och svårare att existera på marknaden idag, vi kräver mer. De företag som faktiskt också är värderingsdrivna blir darlings med följen, och den vita valen - trogna kunder. Nackdelen är att fler och fler företag försöker sig på att tillskriva sig högre syften som egentligen mest är förljugna och grundade i strategier snarare än i kärna. Som marknadsförare måste man navigera lära sig navigera i det, att styra om när det kommer beställningar som man vet inte kommer landa väl. Min instinkt är att skala ner de stora orden och de stora syftena och istället vila i vad man är och jobba på det på bästa mest meningsfulla sätt. En havremjölk är en havremjölk är en havremjölk, inte ett politiskt parti. Samtidigt är det heller inte så krasst - en havremjölk är en havremjölk är en havremjölk men kanske att det också kan vara en öppenhet för nytt tänkande som i sig kan vara en livsstil och en del av en värdegrund. Jag jobbade för många år sen under en VD som kom från storindustrin på riktigt innan hen landade hos oss och då fanns det en uttrycklig önskan om att vi behövde ha ett syfte som inte hade med produkten vi sålde att göra. Syftet med vår kommunikation skulle plötsligt bestå av att vi skulle klä i oss den för stora kostymen av att vara en maktspelare som skulle påverka kvinnors arbetsförhållanden i relation till hur barnomsorg fungerar i Tyskland. Det blev ett rejält platt fall som ni säkert förstår. Vi var inte bottnade inte i det och även om frågan i sig är intressant och viktig var det inte trovärdigt för oss att ge oss in som Don Quijote och vifta vilt där. Julie Houts sätter fingret på den andra sidan av företag som går in i värderingsfrågor med fel syfte i den här illustrationen. Men många ser igenom det här idag, så ihålig direkt till konsument-kommunikation fungerar inte lika väl längre även om konsumenterna verkar ha förstått det bättre än industrin fortfarande. Det finns så mycket att kritisera med marknadsföring, vad det i grund och botten tjänar till men ändå är jag dragen åt det, för jag är övertygad om att det inte behöver vara så krasst eller poserat. Det är samma sak som att jag alltid studsar när folk förenklar influencer marketing till att det skulle innebära att det mitt i bland oss vandrar runt människor som går att reducera till vandrande reklampelare, för mig är det en så endimensionell syn att den är fördummande. Kanske är det för att jag tidigare också arbetat med marknadsföring i en annan roll som jag inte gör jättestora skillnader på att skapa marknadsföring ett steg längre bak, bakom ett varumärke och ett steg längre fram, utan varumärket som den som sköter pratandet och kommunikationen heller. Att kunna hävda att man är värderingsdriven är väl kanske på vissa sätt samma sak som att kunna säga att man är trovärdig, och det är egentligen något som är bättre att praktisera snarare än att prata om. Det är till naturen svårt att fejka, hur många duktiga konsulter man än tar in.
