Läste ni intervjun med statsminister i DN igår? Inga resor i sommar, inte ens inrikes med största sannolikhet. Det blir till att vara hemma. Det är såklart bara att acceptera, pannben och så vidare. Ta en besvikelsen suck och tugga i sig, ta nästa andetag och gör det bästa av det här också. Men kanske att vi kan hjälpa varandra med det? Kan vi använda vår kollektiva kapacitet till inspiration för att hjälpa varandra att försöka skapa en så pass bra sommar det går av det här året? Aldrig har vi väl så mycket behövt ändra begreppet social distansering till fysisk distansering som nu när detta tillstånd måste ta oss hela vägen in i hösten och vem vet hur länge till. Ensamma tillsammans och allt det här. Vad är era tre bästa saker att göra hemma som ni kommer kunna göra denna ytterst annorlunda sommar också? Källor till glädje, sånt som gör dagarna njutbara? Jag känner att jag måste hitta nya drömmar att drömma när inget är som vanligt, jag tror inte jag är ensam i det? Jag kan börja: - Vi hoppas hoppas hoppas kunna få en liten kattunge, kanske till och med två små. Av den lockiga, lite hjulbenta, framförallt stor örade-rasen Devon Rex. De sötaste raraste katter som existerar. Det enda det hänger på är att de fungerar med Andreas allergier, men det är en relativt allergivänliga ras, så det ska vi prova snarast. Om det går flyttar en Lola och kanske även en Pim in och förgyller inte bara vår sommar, utan skänker glädje till hela familjen i många år framöver vilket såklart är vad vi vill. Håll tummarna. - Trädgården som hör till vår förening är en av de stora anledningar till varför vi flyttade hit till där vi bor. Nu när detta blir en sommar av att var hemma tror jag vi måste börja använda oss av den mer än bara att dricka kaffe och leka. Kanske att jag kan börja ett litet odlingsprojekt med barnen? Vi har stora pallkragar men vi skulle även kunna odla i krukor med dem? En stor kruka per barn och att de får välja fritt? Jordgubbar och luktärtor? Sockerärtor på höga stäng? Det finns en jättestor uppblåsbar pool som barnen på gården brukar bada i men kanske att man får köpa fler, sprida ut sig mer. - Sist men inte mint tänker jag på att jag behöver någonting för mig själv just nu. Det här året har utvecklats till något helt annat än vad jag eller någon annan hade kunnat föreställa sig. Jag känner att jag behöver se mig själv också, hitta ett sätt att rensa mitt egna huvud. Skratta inte nu, men är det nu jag börjar springa? Jag tänker på det så ofta, att jag skulle vilja börja löpa men tar aldrig tag i det. Är det kanske nu, redan nu under våren, som jag letar upp ett program för att lära sig bli en löpare? Tiden finns ju om inte annat? Är det någon av er som lärt er det? Har ni tips? Jag vet att det finns så många råd och sätt där ute men vet inte alls vilket som är bra? Jag tror inte att jag bara kan kasta mig ut och planlöst börja kuta utan jag skulle vilja ha ett riktigt program, så det blir något långsiktigt. Åh, detta år alltså. Inget blev som vi trodde. Men vi är ju ändå här, hur gör vi för att göra det bästa av det?
