<p class="p1">Jag blev inte klar igår, jag vill säga mer.</p> <p class="p3"><span class="s2">På många sätt har de här månaderna piskat och bankat oss mot att bli mindre förställda människor. Tunnare yta, mer nakna. Nästan ingen har orkat upprätthålla fasader och image på samma sätt som tidigare, och de som gjort det har kanske börjat ifrågasättas som endimensionella istället. Det är inte alltid vi är äkta men vi har börjat glimta på det mer.</span></p> <p class="p3"><span class="s2">Och så står vi nu här, lite omformade och igen har frågan om rasism hamnat högst upp på agendan. Men inte bara öppen, gränsöverskridande olaglig rasism som för de allra flesta är så tydligt fel och vidrig utan nu står vi också här och samtalet har till stor del hamnat på det som levt i skuggorna, den accepterade rasismen, rasismen som resulterat i system som faktiskt premierat och gynnat så många av oss.</span></p> <p class="p3"><span class="s2">Det är unikt att dessa två saker sammanstrålat jag kan undra om det inte är exakt nu som vi står i en potentiell kurva, apex där linjen bryts och börjar bändas för att byta riktning. Det är sant för många olika frågor, inte bara denna. </span></p> <p class="p3"><span class="s2">Men så är det också så nyligen som vi har blivit de här människorna med tunnare skal, som börjat våga blotta oss och släppa in och visa på våra fulare sidor. Så nyligen som vi börjat prata om de här sakerna, befunnit oss i det obekväma och adresserat det med ärlighet. Och det är ovant även om den faktiska frågan av vithetsnorm och att vara priviligerad faktiskts inte är en ny kunskap. Herregud vi vet ju det här, det gör vi.</span></p> <p class="p3"><span class="s2">Vi är så fostrade i att fokusera på det positiva och det har också skapat ett beteende med en omättlig önskan att snabbt lösa problem, även om det inte blir gjort i grunden, för att istället återvända till det normala. Posta en kraftfull bild om Black lives matter förlåt av en snabb vilja att återvända till att vara glada och lyckade och med en världsbild som är bekväm och behaglig.</span></p> <p class="p3"><span class="s2">Men. Nu måste vi våga hålla i. Vi har ju momentum. Stanna i vad vi börjar inse om oss själva, inte jäkta vidare och byta ämne. Vi allihopa, såklart också jag, måste våga verkligen ta in att vi är en del av det här systemet och lära om oss, ändra våra uppfattningar, våga vara obekväma mot oss själva och andra. </span></p> <p class="p3"><span class="s2">För bördan av att inse att man är en utövare av ett orättvist system är inte ens i närhet av bördan av att vara den som utsätts för detsamma. </span></p>
